MÖTA SIG SJÄLV I TYSTNADEN

Skall vara alldeles tydlig till att börja med. Jag trivs alldeles

utomordentligt med mina nära och kära, att ha dem omkring mig. 

Men...jag älskar också de här alldeles egna dagarna då det bara är jag. 

Är man lagd åt det mer introverta hållet så vet man precis vad jag menar. 

Det finns något magiskt i att få vara frivilligt ensam ett tag. 

Första dagen jag är ensam på stugan kan jag känna att jag vill ha radion på

så där som sällskap, men redan dagen därpå liksom sjunker jag in i tystnaden

av att få vara ensam och möta sig själv i tystnaden. 

Det blir som om jag är mer öppen för olika sinnesintryck. 

Och det må låta som en kliché, men är på något plan mer i stunden. 

Just här, just nu. 

Gubben är en sväng in till stan på diverse ärenden, men jag valde att

stanna kvar på stugan just för denna egentid. 

Morgonen började med kaffe och en sol som lyste så fint in

på påskliljorna som jag under helgen fick av en granne. 

En annan granne hade under arla morgonstund, då jag ännu låg och 

sov, lämnad några färska abborrar på trappan. De får ha sina nät 

fritt på vårt fiskevatten så det brukar dyka upp en påse med firrar 

nu och då längs sommaren. De här var så färska så de sprattlade

ännu i sin påse - vilket skrämde slag på vår katt som nyfiket 

snusade på påsen. Det resulterade i att hon inte vågade sig ut på 

hela dagen. För trots att hon såg att jag rensade och fileade abborrarna

så var hon inte helt säker om att det inte låg kvar någon 

sprattlande fisk på trappan ändå. Först nu på kvällen var hon 

övertygad om att det var tryggt att gå ut en sväng. 

Min tulpanolycka har uppenbarligen även blivit verklighet också

här på stugan. De tulpaner som jag satte i pallkragen i höstas grävde jag 

upp och satte i krukor (för jag behövde så grejer där tulpanerna växte) men 

det ser lite skralt ut med blomningen. Blad - ja, men blomning - nej. 

Det är ju som det är med växter och trädgård. Ibland lyckas det - ibland inte.

Ändå gillar jag att pyssla på i min ensamhet. Flytta på krukor och plocka fram

grejer som skall vara framme på sommaren. Bara för att. 

Idag har det blåst ganska rejält till och med, men innan det så hade vi några riktigt

lugna dagar då havet låg spegelblankt. Försökte mig på att fota några knipor som

kurtiserade i viken, men de fick syn på mig innan jag ens hann lyfta pekfingret

till kamerans avtryckare. De är så försiktiga. 

Än är det bara ett par, tre storskrakepar som håller till vid våran vik. Tycker det

är mindre sjöfågel i år än tidigare, men de kanske hinner än? 

Det var ju några dagar riktigt varmt där runt Valborg. Svartvita flugsnapparen 

dök upp och började markera sitt revir. 

Men så blev det kallt igen, och det verkar bara bli ett par plusgrader till natten. 

På tal om det, så skall jag ta och lyfta in dahliaplantorna i bastun. 

Det är någon timme sedan jag bastade där så det är nog lagom svalt för dem

där nu. Bastun är jätteliten, så den blir snabbt het, men svalnar också lika snabbt. 

Perfekt för dahlior att övernatta där. Svalare än inomhus alltså. 

I och med att jag haft plantorna ute redan några dagar så vill jag

försöka hålla hyfsat jämn temperatur åt dem. Och en avsvalnad bastu är bäst

för dem just för i natt. 

Och så skall jag sätta mig i soffan och läsa på min bok. 

Tända ljusen på spriskransen och en liten kvällsbrasa i öppna spisen. 

Och njuta av tystnaden fast det inte är helt tyst, så är det ändå tystnad. 

Nu skall jag tassa - tyst - till sängs. Sov gott var ni än är och... 

...Kram från mig