Solen håller på att gå och lägga sig, det har varit vårens första riktigt varma dag.
Marken har torkat upp efter vinterns blöta och det var härligt att igen kunna slänga
sig på marken för att titta och fota vårens sippor.
Katten Myrra, är oftast en riktig ensamvarg som kommer och går, men när
jag lade mig ner i gräset för att fota kom hon och buffade på mig,
satte sig på mig, lade hon sig inte också på sipporna jag skulle fota.
Men det är sådant man får ta.
För visst är det mysigt med en katt med på svängen genom trädgårdens utkanter.
Eller kanske det är precis tvärtom? Att det är hon som tycker det är skoj med sällskap
in i hennes marker och domäner?
Det är skumt härinne i lunden där fallna träd får ligga kvar och murkna ner
och på det sättet ge livsmiljöer för många insekter och andra djur.
Om ett par veckor är hela marken täckt av liljekonvaljer,
redan nu ser man bladen sticka upp som små taggar ur marken.
I fjol planterade jag ramslök här i lunden, och till min glädje har de alla övervintrat!
Hurraaa!!!
Kanske jag vågar knipsa åt mig något blad redan i år?
Fasanherren har två fruar i år.
Det har funnits fler fruar förr, men så kom duvhöken och gallrade i beståndet lite.
Där går de värdigt omkring i lunden och pickar och har sig.
*
Idag skiner solen igen, lika fint som igår.
Jag sitter här och skall bara skriva klart det här, sedan kokar jag mig en
kopp kaffe och tar mig ut igen.
Jag skall skörda årets första skörd.
Medan jag gick på min kvällspromenad märkte jag att nässlorna
är just nu precis perfekta för skörd.
De står på agendan idag.
Häääärligt med vår hörni!