VARMASTE JUNI

Det är klart. Visst är det skönt när man har semester och dessutom kan vistas på en udde ute vid havet, där vinden lite fläktar hela tiden, där vattnet, det svalkande vattnet, är trettio meter ifrån. Det är klart att det känns underbart! Även om en viss oroskänsla lägger sig kring magtrakten - skall det vara så här? 

En dag körde en man förbi i sin träbåt. Även om det bara var inbillning, så kunde jag nästan känna doften av tjära från träbåten. Sällan man ser en träbåt numera. Oftast är det snabba vita grejer av glasfiber som susar förbi. Till all tur har vi inte någon farled så nära att trafiken skulle störa - mest någon sommargäst som kör in till byn för att handla på torget. 

Vattnet är varmt. En bra bit över tjugo grader redan, och då lever vi veckan efter midsommar. Juni hade rekordmånga dagar med temperaturer upp mot 25 °C, ibland närmare 30 °C. 

Sedan man år 1844 började mäta temperaturer i Helsingfors har det aldrig varit så här varma medeltemperaturer i juni som detta år. Rekordet för juni 33,6°C blev bara 0,2 grader från rekordet från 1937. 

Mig går det ingen nöd på, som sagt. Dagarna kan jag hålla mig i skuggan om jag så vill och nätterna sover jag gott med öppna fönster mot en svalkande havsbris. Men det är ren och skär lyx! Är det så här varma somrarna kommer att vara i och med klimatuppvärmningen så är det en ynnest att ha en enkel koja att dra sig till när det är som hetast. 

Läser om monstervärme i Kanada, flera dagar med närmare femtio grader varmt! Det varmaste jag varit i är 42°C i skuggan - det var inte roligt alls! Om jag nu skulle få välja så vill jag helst inte ha sådana somrar i framtiden. Att somrar är att hålla sig inomhus i utrymmen med luftkonditionering. 

Tanken på det får mig att minsann också njuta av de där svala sommardagarna med grader under tjugo...

....om sådana kommer, vill säga! 

På fågelfronten kan jag konstatera att sjöfåglarnas häckning häromkring blivit riktigt svag denna sommar. Småskraken har några halvvuxna ungar, men det är nästan allt det. Vad orsaken är? Ingen aning. Men det är verkligen tyst i viken i år. 

Sädesärlan har fått ut sina ungar, och svartvita flugsnapparen flyger skytteltrafik i holken med än den ena än den andra godsaken i näbben. Inser att de matat sina ungar nu just så länge att jag antagligen kommer att missa nå ungarna flyger ur holken, då jag nästa vecka är på jobb.  Sedan blir det tyst här i näromgivningen. Blåmesen fick ju ut sina ungar redan före midsommar. Spillkråkan har en unge, den flaxar omkring här med sin mamma och petar på precis allt. Allt skall kännas, smakar och pickas på. Fin filur! 

I morgon kväll får jag mina älskade barndomsvänner ut hit till stugan! Skall bli en skön kväll med prat och skratt med människor som jag snart känt i ett halvsekel. Tänk! 

 

EN INSIKT AV NÅGOT SLAG

Det tar alltid några dagar innan jag, då jag kommer ut till stugan, landar i "stugtempot". Det är svårt att beskriva vad det är, men det finns. Men det tar som sagt några dagar att uppnå det, vilket betyder att jag inte alltid uppnår det då jag bara landar här över en helg. 

Att komma hit över en helg är lite som att bara vara "på besök" medan då jag varit här några dagar mer än bara en weekend så blir stugtillvaron liksom "vardag" och känslan att vara här en helt annan. Det är knepigt att förklara, men det är en skillnad. 

Då liksom stugan inte längre är något man besöker över veckoslutet utan det blir just den nuvarande tillvarons huvudkvarter och det är utgående från det som aktiviteter planeras. Men det har också med stugrutiner att göra. Man diskar för hand och istället för att det blir något man alltid gör innan man lämnar stugan så blir det en vardagssyssla (jo, vi diskar nog dagligen även på weekenden, men det är ändå annorlunda). Idag hade jag också en byk-dag. Vi har naturligtvis, eller inte vet jag om det är naturligtvis, för stugornas utrustning är ju olika. Men vi har ingen tvättmaskin (eller diskmaskin) här på stugan och även om tvätten jag tvättar för hand här består av någon t-skjorta, en kökshandduk och ett gäng trosor, så är tvätten en fysisk konkret handling. Inget som sköter sig själv medan man gör annat. När jag står och sköljer min nattskjorta som blivit lite småsvettig under de senaste tropiska nätterna blir det en aktiv handling. När jag hänger upp den på bykstrecket och hoppas på att vinden är kraftig nog för att torka den till kvällen. Och när jag på eftermiddagen plockar in den och den doftar rent och friskt av havsvindar då blir den lilla handlingen - att byka - en helhetsupplevelse som jag tar med mig i sängen då jag går och lägger mig. På det sättet förankras det långsamma livet till vardagen. Och vardagssysslorna blir en annan upplevelse, inte något man gör vid sidan om annat utan de blir en egen upplevelse. Sysslan i sig blir liksom synlig och verklig. 

Många talar om att det där med att det i att värma en vedeldad bastu ligger lika mycket rit som i själva bastande. Och det är lite samma. När vardagssysslor plötsligt tar tid och plats och ÄR - då infinner sig ett märkligt lugn i själen. Att knäppa på en el-bastu ger inga lugn-i-själen poäng precis. Inte heller att knäppa på tvättmaskinen. 

Vi har ju valt att inte ha någon TV på stugan. Och visst - jag kan se på någon serie eller film på min dator, men det är oftast på vårarna eller på höstarna då kvällarna är mörka. Sällan gör jag det på sommaren. Men jag lyssnar gärna på radio. Vilket jag sällan gör hemma - annat än i bilen. 

Idag lyssnade jag på ett radioprogram där man talade bland annat om det här med hur "snuttigt" allt har blivit. Där man förr kunde ha "långsamma" TV- och radioprogram är mycket nu snuttifierat och det mesta skall man få sagt på 30 sekunder. 

Det är lite som det här med att blogga. Alltfler överger sina bloggar och gör inlägg på Facebook eller Instagram - eller ännu snabbare förbi-ilande "stories". Bara några sekunder och så är det borta. Medan bloggande ofta har gett personen som skrivit inlägget en stund av långsam närvaro i sin text, och för de som läser ett tag att närvara i bloggarens vardag, som att lyssna på en berättelse. Lite som att stanna upp och mötas. Lite mer än att bara säga "hej!" så där i förbifarten. Tummen upp. Eller Hjärta! 

Inget illa i det heller, men jag tror många har svårt att minnas vad man gillat på de sociala medierna under dagen som gått. Men jag tror man kommer ihåg inlägg man läst på någon blogg. Kanske har jag fel, men jag gör det. 

Nu skall jag gå en sväng ut till ute-toan, innan jag går och lägger mig.  Också här finns en viss annan sorts närvaro. Jag går förbi mina rabatter på vägen, böjer mig och doftar på en blomma. Känner gräset mot mina bara vader. Gruset som knastrar under mina steg. Hör en sen fågel kvittra i skogen intill. Blir biten av en mygga. 

 Det tar sin stund att landa i lugnet. Men när man väl är där är det alldeles underbart! 

MIDSOMMAR ANNO 2021

Under de senaste fem, eller sex, åren har jag firat midsommar i stan. Det har blivit så av den orsaken att våra söner velat fira ute i skärgården och det har liksom passat in att vi bjudit på en midsommarmiddag i trädgården i stan för alla dem som av olika orsaker inte kunnat ta sig ut till skärgården - dit ju "alla" alltid åker. 

I år blev det ändå annorlunda. Dels för att pergolan i trädgården som midsommaren innan firats i är både nedmonterad och såld, huset så gott som tömt och för att jag börjar min första korta semester och tänkte att nu, efter all flyttrumba, är det vår tur att slöhänga på stugan. 

Ville ju ändå hålla fast vid traditionerna och bjöd i veckan på en pre-midsommarlunch till alla de som i vanliga fall brukade bli inbjudna till midsommarfirande i stan. 

Men jag skulle ljuga om jag skulle säga att en midsommarhelg ute i skärgården, och på den en veckas semester inte skulle vara mest efterlängtad! Vädret har varit fantastiskt - och det verkar fortsätta så hela veckan! Läge att ladda batterierna! 

Vi kommer ju att göra små tilläggsbyggen här under sommaren, så helt på plats att dra efter andan innan det är dags för de nya "utmaningarna". 

Redan på måndagen blir det att dra fram målarpenseln och börja pyssla på. Den lillalilla sovstugan skall få sig ett lite upplyft innan gästerna nästa veckoslut. Alltid bra med lite deadlines....

 

ÅSKFRONT

 När jag i morse tittade på min väderapp - bara så där för att kolla om det skulle bli 28, 29 eller 31 grader varmt idag, så hickade jag nästan till när jag såg att temperaturen på eftermiddagen skulle sjunka till humana 22 grader, alltså nästan tio grader svalare än det varit de senaste dagarna. Skulle också blåsa upp till 26 m/sekunden i vindbyarna. 

Det är ju bara en åskfront som får till sådana variationer. Och mycket riktigt, söderifrån kom en front som gav rejäla vindar, svalt väder, en liten regnskur. Skönt! 

Så mycket blixtar var det inte eftersom de flesta blixtar var sk molnblixtar som inte slog ner, men ett ständigt muller var det i alla fall. Ett par gånger brakade det till ordentligt och det blev tydligt att blixten slog ner någonstans i närheten. Det är dels väldigt sällsynt att det är så här hård (svår?) värmebölja i början på juni och dessutom att det varit såpass mycket och på sina ställen hård åska redan denna sommar. 

Få se hur resten av sommaren blir? 

Vattnet i vår sjö är redan en bra bit över 25 grader. Temperaturen i havet har jag inte mätt, skall göra det bara jag kommer ut till stugan i morgonkväll. 

För se, gott folk, en arbetsdag till och jag har semester! En hel vecka ledigt sommarhäng på stugan! Resten av semestern tar jag ut sedan mot sensommaren. Jobbar man i en liten organisation så är det en hel del pusslande med att få allas semestrar att gå ihop. Alla kan ju inte vara lediga i juli.

Själv är jag helt nöjd med att ta semester mot sensommaren, men en vecka nu efter all flyttrumba känns välkommet för att inte säga behövligt. I går for ett flyttlass med grejer som funnits på gården till Sverige till min svägerska som bor där, och ett annat flyttlass går nästa vecka till min andra svägerska i Kyrkslätt. 

Stallvinden är så gott som tom, några av de gamla möblerna från mitt barndomshem, som jag aldrig riktigt fått att passa i något av mina hem, har hittat nya hem åt sig. Det känns bra! 

Men ännu om väder. Himmel vad skönt det är när det är lite svalare. Känns som om tankarna åker runt lite snabbare och blicken känns lite skarpare. Fast värmen skall ju återkomma.

DENNA HETTA

 Det mesta har hittat sin plats här i nya hemmet, och jag smet till stugan över helgen. Dels för att komma undan hettan lite, men också för att jag har en hel del plantor som står i diverse kärl på stugan i väntan på sina nya växtbäddar. 

Äldre grabben var i grannstugan med sin japanska flickvän (ja, han var länge sambo med en koreansk tjej - uppenbarligen känner han för det asiatiska. Både när det gäller kvinnoskönhet och mat och kultur, skulle inte bli överraskad om han landade där borta i öster något tag för en längre tid). 

Men nu var de här, och han har hittat en tjej som badar bastu som en infödd finne! Även om temperaturen utomhus är tropiska + 30 °C, vilket inte är helt vanligt i Finland så här på försommaren...Det var trevligt att träffa henne, de har ju haft ett sk. distansförhållande sedan coronapandemin började. 

I morgon blir det ett litet pre-midsommar-kalas, eller en midsommarlunch, här hemma hos oss. Släktingar som pga sjukdom eller ålder inte kan fira midsommar på mer traditionellt vis får, samtidigt som de får se hur vi bor nu, en liten sill och nubbe - så där i förskott. 

Sitter nu på balkongen och skriver. Stojet och stimmet från den närliggande simstranden har tystnat och svalorna flyger över sjön. Solen har precis gått ner i en molnbank och jag hör hur grannarna börjar öppna sina balkongdörrar för att släppa in den ändå något svala nattluften. En gubbe ror sakta förbi ute på sjön. Han månar om att inte plaska med årorna. 

Det är väldigt stilla i natten. En sval bris kommer från sjön. 

Näktergalen har börjat sin nattkonsert.