DET HÄR MED LINNE


Det här är snudd på pinsamt. Men jag delar det ändå. Ifall det finns EN annan person i världen som inte visste det här som jag skall skriva om här och som jag inte hade en tillstymmelse till aning om. 
Det här inlägget är till Dig! 

Vad i hela friden namn handlar det här om?
Vi tar det helt från början. I tiderna var jag en sådan där person som strök allt. Om ni lovar att inte berätta för någon, så har jag tom strykit både undisar och strumpor i mina dar. Ja, jag vet...
Och inte bara mina utan hela familjens...

Men jag är botad och numera har jag inte på åratal, vill jag påstå, greppat strykjärnet. Hade väl en blus som krävde ett varv under järnet, men den har också fått ett andra liv hos någon annan. Och gubben, han stryker sina skjortor själv - om det behövs. 

Så där på hushålls-sidan har jag mer och mer gått över till linne. Mina kökshanddukar, lakan, borddukar och servetter är av sådant där mjukt skönt skrynkel-linne. Nå, handdukar och lakan stryker jag ju inte, men då jag dukar med duk och servetter så vill jag ju helst inte ha de där av vikningen uppkomna skarpa "skrynklorna" i tyget. Visst kan man stryka men då ryker de där fina skrynklorna ju också. 

Har använt Eau de linge, eller linnevatten, i åratal för att ge det lilla jag stryker en extra doft. Men det var först häromdagen som jag blev upplyst om att man kan använda detta linnevatten Utan Strykjärn också! 
Låter ju helt knasigt att jag inte fattat det innan. Bara att spraya på och voilá alla vikskrynklor är borta men finskrynklorna är kvar! 


Förmodligen fungerar det här precis lika bra med simpelt kranvatten, men linnevattnet har ju tillsatt lite doft och den lilla bonusen är ju bara trevlig! 
Okej, jag är antagligen den sista på jorden som begriper detta, för mig var det nästan en lika stor aha!-upplevelse som den den gode Arkimedes fick när han lade sig i badkaret. 

Nu skall jag gå och fixa till lite käk åt gänget. Och duka med mina linneservetter - utan vikskrynklor! 

Inga kommentarer: