Ibland kan jag känna mig lite ambivalent till det här med traditioner.
Upplever kanske att jag gillar traditioner nog, men är inte främmande för att
bryta dem heller. Ju äldre jag blir, desto lättare har jag att skippa dem.
Som yngre var jag nog mer traditionsbunden, kanske för att man ändå
vill skapa traditioner för sina barn. Traditioner som man tagit med sig från sin
egen barndom, men också skapa nya.
Råkade lyssna på ett radioprogram någon av de där sista arbetsdagarna innan semestern
och där diskuterades midsommarmat-traditioner. Det var mycket det här
måste vi ha på midsommarbordet alla år - annars "blir det inte midsommar".
Kanske man med åren blir med flexibel i sitt tänkande och kan leva
(gott) med att allt inte alltid är på samma sätt, och att det också är ganska skönt.
Minns första gången jag överlät stugan till ungarnas förfogande över midsommar
och stannade själv i stan. Och det efter att årtionden alltid firat midsommar i skärgården.
Det var ganska skönt, vi åt en sjudundrande middag på en restaurang i Helsingfors och
vandrade sedan bara omkring i stan medan midsommarnatten smög sig på.
Eller den gången gubben blev magsjuk och vi skippade allt vad midsommarmat hette.
Joggade runt en sjö i närheten där vi bodde på kvällen och gjorde mitt bästa att väja för
att midsommarfestande gäng med sina terräng-grillar.
I år blev det en väldans småskalig midsommar, inte för att vi brukar ha jättefester
annars heller för den delen. Men efter brorsans bortgång kändes det bara skönt att
få komma till stugan och inleda semestern utan någon som helst midsommarhets.
I sista minuten hakade äldre sonen med, hans flickvän är hemma i Sydkorea och först tänkte
grabben min ha en stadsmidsommar med vänner, men ändrade sig och kom med oss. Att det
utlovats riktigt heta temperaturer kan ha en bidragande orsak till att skärgård lockar mer
än en stekhet stadsvåning? Det passar sig mer än väl, grabben är en hejdundrande kock nämligen.
Själv hade jag tänkt göra midsommaren enkel och bestämt en färdig midsommarkasse från ett
företag som erbjuder sådana. Har använt mig av densamma tidigare också och aldrig blivit
besviken. Grabben som gillar det asiatiska (både då det gäller mat - och kvinnor) rörde
ihop en middag på torsdagkväll med asiatisk touch och så blev det
matkasse-meny på midsommarafton.
Mycket gott båda två. Och ibland är det så skönt med mat som andra lagar,
men också skönt med en meny som andra funderat ut - även om man sedan själv
tillreder den. Och jag måste säga det att matkasse-menyn var synnerligen lyckad.
Lämpligt med traditionella smaker, men också med en slags ny smak-kombo.
Förträffliga råvaror.
(Ingen reklam, men matkasseföretaget heter Anton&Anton, rekommenderas).
Det är härligt att få umgås med den där förstfödde lite längre stunder.
Han är familjens stora filosof och diskussionerna ringlar sig från
det politiska dagsläget i världen, till miljöfrågor, till religion och livsåskådning,
till...you name it!
I skrivande stund har han smitit över till den sk gamla stugan på andra sidan udden
där lillungen med sina kompisar huserar midsommar. Gubben stack iväg för att
identifiera en holkbyggare hos sin barndomskompis som råkar ha stuga här rätt nära.
Eftersom båda är rätt så pratglada av sig, lär det dröja innan de dyker upp igen.
Sitter på stugverandan och känner hur det blir varmare för varje timme. Brisen
från havet svalkar skönt. Skulle ha hur mycket fysiskt arbete att fixa till här på
stugan, men en trilskande rygg ger en helt legitim orsak att inte göra någonting alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar