I VÄNTAN PÅ VINTER...

…vet ni, ibland kopplar hjärnan på de mest underliga vis.

Det är ju fortfarande den mest underbara höst därute, och visst, det har varit ett

par frostiga nätter men ändå höst. 

Och ändå…så när jag packade upp glas (och en miljard andra saker

idag) så fick jag sådan jul-längtan när jag packade upp dessa

tomte-snapsglas. 

Och precis innan det så hade lillungen, som inte är så mycket lillunge mer, 

satt sig vid matbordet som burits på plats

och sagt, helt random,

så det är här vi äter julmiddag i år.

Ja, det är här vi äter julmiddag i år.

Saker och ting faller på plats.

Eller inte faller de alls - det är nog precis så att när

man flyttar så tar man i varenda en pryl och går omkring och funderar

var dess nya plats kan vara?

Så nej, inget faller på plats. Allra minst av sig själv. Tyvärr.

Men stämningen börjar infinna sig.

Här sitter jag nu på min korgstol vid fönstret som kommer att bli min favoritplats, 

har tänt stearinljus och slängt fötterna upp på en annan korgstol.

Aaaaaah! 

Och då känner jag lite som så, att strunt i att det är tungt

och rörigt att flytta, när man väl landat på

det nya stället så kommer den där stunden då det känns 

som om man alltid hört dit att uppväga allt bärande och konkande

och svärande och naglar som brustit och den där känslan att man ännu

sent på söndagkväll inte hittat just den påsen som innehåller 

kläderna man planerat ha på sig på jobbet på måndag.

Det blir hörni bra det här!