EN REGNIG EN...


Undrar i mitt stilla sinne om jag någonsin under min livstid blivit så bortskämd med alla dessa
vackra dagar, soliga dagar, varma dagar. Jag kan knappt föreställa mig dåligt väder! 

Lördagsmorgonen var fin, men mot tolvsnåret började det dra ihop till regn. 
Regnet, som kom, gjorde att det snabbt började kännas fuktigt och råkallt också
inne i stugan, även om det ännu var rätt varmt ute. 

Tände den första brasan i öppna spisen sedan typ april och
det fick mig att tänka på en sak som min kompis förundrade sig över
förra året då vi gick en tur i naturen tillsammans och hon skulle leta efter något
i min ryggsäck. Hon utropade; 
- Men på riktigt? Varför i hela fridens dag har du en tampong med dig?

Och det kan ju kännas lite udda. Inte tampong i sig, det har man ju stiftat 
bekantskap med under sina fertila år minsann, men bara en. Och
så en Vaselineburk och en sådan där eldstål grunka. 



Ja-a, man kan ju undra! 

Men allt har ju sin behändiga förklaring! 
Det här är nämligen ett tips som jag hörde om för många, många år sedan.

Jag älskar ju att röra mig ute i naturen och traskar glatt på i skog och mark.
Har alltid gjort det. 
Däremot är jag av födseln försedd med ett uruselt lokalsinne. 
Lita liksom  a l d r i g  på mig när det gäller att hitta rätt. Aldrig! 
Och just av den orsaken har jag i princip alltid med mig dessa tre små ting.
De göra att om jag skulle tappa bort mig så skulle jag kunna tända en eld 
för att hålla mig varm förstås, men också göra det enklare för de som
(hoppeligen) skulle komma för att leta efter mig att faktiskt hitta mig. 
Eld och rök både syns och känns på långt håll.

Nå, i dagen värld finns det ju appar på telefonen som meddelar 
på något tiotals meters noggrannhet var man är, men även om 
det skulle funka så är det trevligt att vänta hjälp vid en brasa, eller hur? 
Och om telefonens laddning skulle tagit slut, eller man skulle befinna sig
på ett område där telefonen inte funkar, ja då kan man ta till det här knepet.



En (liten) burk vaseline, en tampong och ett eldjärn tar mycket litet 
utrymme. Det ryms i min knutna hand. Och den mängden kan man 
alltid stuva in i någon liten ficka på ryggsäcken. Jag har den minsta
vaselinburk jag hittat, kanske i storlek som om jag lade tummen 
och pekfingret ihop. 

(Bara så man från bilderna inte får den uppfattningen att det här är den där
vanliga stora vaselineburken. Sen kan man ju klämma in lite vaseline i hur liten 
burk som helst om man vill få paketet ännu mindre). 

Men grejen med det hela är att då man river ut lite "ludd" från tampongen och rullar runt
det i vaselinet så får man en riktigt, riktigt bra starter till sin eld. 

Är man ute i naturen och det varit lite regnigt så är det inte så där bara
att hitta något som skulle vara torrt nog för att starta upp en eld. 
Lite torra småkvistar från gran brukar funka bra att mata 
elden med bara den tagit lite fart. Och det är just här
som det fina med tampong och vaselin kommer in i bilden! 

Tampongludd nerkladdat med vaselin brinner riktigt bra - och länge. 
Man hinner med andra ord gott mata den lilla lågan med småkvistar och näver
och tadaaa....man har strax en brasa! 

Den lilla plumpen på bilden brann i över två minuter med stadig låga. 

Eldstål är en underbar liten tingest! 
Där var tändstift på tändare blir blöta eller tar slut, där gas tar slut 
och där tändstickor blir blöta kan man alltid lita på eldstål. 
Jag har aldrig misslyckats med att tända en eld med eldstål. 
Det är enkelt - och ganska roligt - att öva upp sig på att bli riktigt bra 
med det här lilla verktyget. Sedan vill man aldrig ha nåt annat! 

Näe...så är det ju inte! 
Jag gillar min stormtändare och traditionella tändstickor till vardags
men har trots det detta lilla paket med mig i min ryggsäckar när jag är ute
i naturen. Nästan så det blivit en liten maskot. Ni vet, man vågar liksom
inte längre lämna bort den för då jädrans kommer jag nog att tappa bort mig.
Och hamnar att stanna ute en natt - utan eld. 
Det vill vi inte! 

*

Det är inte alls enbart ute i naturen jag tar till det här vaselin-knepet,
nejdå! Jag har minsann startat en och annan brasa i öppna spisen med
hjälp av det här. Förr hade man ju nästan alltid någon gammal dagstidning
drällandes i knutarna, men nu när det mesta digitaliserats så 
känns det aningen fel att försöka tända brasa med sin iPad...
Dyrt också. 

Så lite toapapper eller en bomulls-tuss, på med vaselinet 
och tadaa man har strax en fin eld i sin öppna spis. 
Min öppna spis här på stugan kan vara lite trixig att ha och 
göras med vid lågtryck och efter längre tiders paus i eldandet.
Då plockar jag fram det här knepet. 

Men varför just tampong? 

Ja, det är för att det är mycket bomulls-stuff komprimerat. 
Av en sådan där minsta storlekens tampong tänder jag 
galant fem eldar eller mer. Till storlek är den 
ju som halva lillfingret. Att ha med motsvarande mängd
vadd eller toapapper...Ja, ni förstår? 


Lite scoutvarning över det här inlägget, men jag tycker faktiskt det borde
höra till grundläggande kunskaper att behärska att laga upp en eld i naturen. 
Jag gör det enkelt för mig - med tampong-ludd och vaseline :). 









Inga kommentarer: