PÅ NATURLIGT VIS...

...och rätt så enkelt, och barnsligt roligt.

Året var 1979.

Jag hade precis blivit tonåring och spegeln i den långa hallen hade blivit till något annat än bara en skrymmande möbel.

Kom på mig själv att läsa skönhetstips i veckotidningarna.

Något hade vaknat.

På min mammas sminkbord fanns inte så mycket smink.

En burk Nivea och ett läppstift.

Och puder, som doftade underligt, lite unket.

Senare har jag kommit på att det säkert berodde på att hon inte använde det så mycket - det bara fanns där, för syns skull, eller för att det var en så fin burk.

Vem vet?

Hon, som jag tyckte var så vacker, var inte mycket för dyra cremer.

Istället, under hysteriska fniss rörde vi ihop ansiktsmasker och hårinpackningar av ägg, av te...

Favoriten var ansiktsmasken med ägg och banan. 

Man ser inte klok ut - och så efter en stund stelnar ägget och bara spricker upp när man ändå inte kan hålla sig för skratt.

Och man påminner om en flagande Rembrant i nyllet.

Men jag minns att det faktiskt kändes skönt efteråt.

Det var den värld av skönhetsprodukter jag växte upp i.

Hon gav inte så mycket för dyra cremer. Min mamma.

Och helt fel kan hon inte haft.

Vid fyllda 80 satt hon en gång på bussen då en ung kvinna kom fram till henne och frågade, lite generat vilken hudkräm min mamma använder. Den unga kvinnan presenterade sig som kosmetolog och hört min mamma berätta åt sin väninna om sin 80-årsdag, hon hade sett på min mammas hy och bara önskade höra vad hon använt för att vid den åldern ha en så slät och felfri hy.

Svaret hon fick? Min mamma hade mest blivit förvånad - och naturligtvis smickrad - och svarat ; det mest naturliga. Det som finns i skafferiet (och så Nivea, förstås)

*

Jag har väl ärvt min mammas rätt chosefria attityd till skönhetsprodukter.

Inte för den skull sagt att vi inte, varken hon eller jag, skulle vara lite svaga för skönhet.

Hon var, jag är.

Och nu när jag leker köpstopp har de där gamla recepten på ditt-och-datt från mina tidiga tonår dykt 

upp i mitt minne igen.

Jag, som så många andra nordbor har ett rätt tunt hår. Jag har ändå rätt mycket av det.

Och mycket av tunna hårstrån har en tendens att bli torra toppar, isynnerhet efter en kall vinter.

Så nu har jag några gånger kört med naturens egna inpackning - och det banne mig funkar!

I all sin enkelhet:

Mosa 1 avocado, 1/2 banan. Blanda i saften av en halv citron, ett ägg och en dryg tsk olivolja.

Mosa ordentlig eller använd en stavmixer.

Smeta in i fuktigt hår, låt verka 5 minuter och tvätta håret normalt, använd gärna ett milt schampo för att inte tvätta ur hela idén med inpackningen.

Så enkelt, så på naturligt vis liksom.

Naturligtvis.