GERTRUDS SKRIVBORD

Hej på er, här är jag igen...
Och med mig har jag de bilder jag trodde försvunnit från datorn, men de hade ju bara gått och gömt sig på fel plats:).

Jag kunde gå ner till sonens rum och fota hur det ser ut i sin helhet, men där utspelade sig en liten fest igår kväll, med några övernattande ungdomar...så, ja, jag tror jag skall bespara er det nöjet ;).

Här har vi då Gertruds skrivbord. Gertrud var min svärmors gudmor, så skrivbordet är inte alldeles nytt. Jag räddade skrivbordet från att hamna på soptippen för många år sedan, men det har nu bara blivit ouppfixat ända tills nu...Men nu skall det bli avdammat och få ett nytt liv.


Här är en gammal IKEA-hylla som säkerligen är tänkt till badrum, men den har tidigare fungerat som kokbokshylla i köket, nu får sonen låna den en tid. Det är ju bara så att han kommer antagligen att flytta hemifrån för att studera efter lumpen, så hans mycket förståndiga och ekonomiska mor *himlar med ögonen*, tycker att det inte är idé att plöja ner en massa pengar på nya grejer...när det finns så mycket man kan FIXA i knutarna...:)


Men lite myspys skall han få i sitt rum med.

Sonen själv har själv nångång påstått, mätt och belåten uppkrupen intill en sprakande brasa, att han tänker minsann bo hemma tills han är 35 - hans lillebror är ännu värre; han skall gifta sig med BÅDE Jenny och Johanna, och de skall alla bo här hos oss!!!! HA! En kärleksfull spark i ändan, pussåkram, och lycka till i livet är mera min melodi;).

Hur jag sedan skall hantera eventuell separationsångest efter dessa buspojkar, det är den dagens bekymmer...


Men här har vi då Gertruds skrivbord, nästan färdigmålat; svart och manligt. Skall ännu få en omgång med penseln, litelite shabbas och så skall beslagen på plats.

Stolen som ni ser kommer från mitt föräldrahem. Det småkomiska i detta är att när min pappa i tiderna fyndade dem (jag har 2 stolar + tillhörande byrå) så var de svartmålade och han jobbade länge och väl med att skrapa bort den svarta färgen. Kände lite lust att måla stolen svart också, men jag tror nästan min far skulle trilla ner från sin molnkant om jag gjorde det...såsom han slet med att få bort all färg;).
Ha en skön söndag, och tack för kommentarerna - tungan känns nästan normalstor idag - och jag schluddrar bara lite nu och då...

Nu skall jag gå och göra det jag sagt att jag skulle göra idag: Skura huset, stora adventstädningen..............jag kan ju inte hålla på och skriva milslånga inlägg bara för att slippa.
Egentligen är det helt ok, bara man kommer igång...
NU går jag!
Ha en skön söndag, här är världens snöyra, snön vräker ner vågrätt och de stora granarna utanför fönstret här niger majestätiskt i stormen...Bra så länge de bara niger och inte knäcks av. De är inte alldeles nya de heller...
Nämen nu GÅR jag!!!
Kram. M.










SCHNÖFALL

Hej alla goa!

Nu schka ni få höra vad jag lyckadesch göra idag...

Nej, nej, mitt märkliga schpråk beror inte allsch på att jag schkulle ha fallit ner i glöggtunnan och faschnat där, inte allsch!

Det var såhär; I går kväll började det schnöa...morgonen kom med ett vackert schnötäcke och mera utlovades - schnö alltschå.

Och jag som hade tänkt gå ut för att plocka gran- och tallkvistar idag!!! Haschtigt på med kläderna och schå fort ut...och det var då det hände:
Jag drattade omkull på trappan mycket likt det man scher i scherietidningar...Tur att man är lite mjuk därbak, schå det hände inget värre - men jag lyckadesch bita mig i tungan, riktigt rejält deschutom...- Aj! , scha jag och schen några andra ord schom jag knappt vischschte jag kunde;)...
Lite kvischtar blev det ändå plockat, schå nu kan det bli advent för min del:).Ockschå ljuschlagret är påfyllt...

Schen vet jag att jag lovade vischa bilder från schonensch rum, men de har bara förschvunnit från datorn - och kameran! Jag får ta och fota nya i morgon i dagschljusch.

Hur det gick till igår när schonen anlände? Jodå, jag fick en bamschekram och "tack morschan" och SCHEN dråschade han ner på schängen och schomnade innan schkallen nådde dynan tror jag... ZZZZZzzzzzzzzzzzzz lät det!

Nu schkall jag taschscha ner till köket, det blir schoppa idag, inget schom kräver tuggverkschamhet, tack;).

I morgon schall jag vara schkurgumma hela dagen...*hipphurra* - och fotografera lite ;)

Schtor kram! M.

P.sch. Glömde schäga...var förschikliga därute i schnön när ni schamlar kvischtar...;)

NU SLÄPPER HANDBROMSEN...

...när det gäller att hålla igen julpyntandet:) Räknar minuterna till advent när man riktigt får släppa loss. Här står jag nu som en flodhäst i startgroparna: Frustande och skrapande med foten står jag redo med tallgrenar, sidenband och en ansenlig mängd vackert tingeltangel i nävarna.
Sonens rum står nästan färdigt och väntar på att han anländer hem från skogen. Jag förväntar mig lite att han kastar sig om halsen på mig och upphöjer sin snälla mor till skyarna...ja, eller så dråsar han bara ner på sängen och vaknar söndag kväll...Vi får väl se vilket som. Men det känns lite tacksamt faktiskt att fixa rummet åt honom nu, jag menar, allt måste ju vara bättre än att sova i ett regndränkt tält, vid ett kärr i november...hihih . På veckoslutet får ni kika in:) Sen sitter jag här med en klädsam rodnad på kinderna och ett fånigt leende på läpparna.
Tack söta Annica på Home No.1 för de rara orden! Jag blev så glad! Tack också för alla andra rara kommentarer! Aldrig trodde jag att jag skulle bli så varm om hjärtroten av att höra att nån gillar min lilla blogg:)...Jag började ju blogga för att få lite ordning i mina projekt. Om det har hjälp upp saken? Nja...för att vara ärlig, men det är så jätte mycket roligare!!! Tack alla!

Och sen ett "varningen" ord: När ni besöker Annica: Hennes blogg är minst sagt beroendeframkallande, så passa er ;)!

Ha nu en skön torsdag - och unna er att njuta av själva livets andlösa skönhet!

Kram. M.

MÅNDAGKVÄLL

Tänkte utmana er med en liten fråga:

Gissa vilket jag föredrar just idag;

1. Att gå ut på promenad denna kalla, våta och mörka novemberkväll med en motsträvig liten hund ?

eller

2. Krypa upp i min nedsuttna tv-fåtölj med det det ni kan se på bilden ovan, med en nöjd liten hund vid fötterna?


Det blir knepigt - jag vet - men jag skall ge er lite tid att fundera på det, så jag berättar det rätta svaret nästa gång :)!

Stooooor Kram,
M.

P.S Anneli, jag försökte lämna en kommentar hos dig, utan att lyckas,och tacka för tipset - och önska dig välkommen till denna roliga "bloggvärld":)! Hoppas du skall trivas!

JAG ANAR SPIONAGE...

... här på bloggen!

Jag skall väl börja med att påpeka ett detdär med fria händer i sonens rum är en sanning med modifikation...Det var så att vid nåt skede under hösten när han var hemma från armén, så nämnde jag väl sådär hastigt i förbifarten att jag kunde röja i hans rum lite.

- Jooo, men det är väl okej, svarade han då aningslöst.

Det är ju så att kan man tolka mig rätt så frågade jag ju egentligen om jag får göra om allt, hela köret. Och han sa ju Jo!...inte sant?

Hur som helst så är det ändå bara frågan om en verklig budjetförändring. (Som om de andra rummen skulle vara nåt annat, hahahaha...) Så några enormt stora försändringar blir det inte...
Men utgångsläget är liksom detta:
Ingen som saknar ikraftvarande stelkrampsvaccination har vågat sig in där på......länge;).
Sonen borde alltså inte ha en aaaning om vad jag sysslar med härhemma...och så ringer han idag då och undrar om hans rum ser helt annorlunda ut när han kommer hem, att om jag har tid och lust så skulle han bli jätteglad om det skulle vara så...Attans unge, jag tror han spionerar på min blogg.

Så tji fick du ungen♥...jag tänker inte alls lägga ut några bilder på rummet - än! Hahah!!!
Skall inte ni vara ute i skogen eller nåt, utan tillgång till internet, förresten???
Däremot tackar jag av hela mitt hjärta för lyckatill- kommentarerna! Det behövs...;)
Ha nu en skön söndag alla ni som seglat in här hos mig!

Stor kram!
M.