SÅ LÅNGT FRÅN DET NORDISKA SVALA...

Har fått en utmaning av LillaBlå,

som är tillbaka efter en bloggpaus. Härligt att du är tillbaka, klart jag antar utmaningen, det är lite spännande att se var vi landar...

Jag har ju tidigare varit med om en liknande utmaning, men nu gällde det att visa ett kort i sin 6:e mapp, närmare bestämt det 6:e kortet.

Nu gäller det alltså att kika in i en helt annan mapp.

Få se nu...1,2,3,4,5,6:e bilden var det:

Välkommen till Afrika.

Bilden föreställer ett ganska typiskt "köpcentrum". Till höger på bilden ser ni reklamskylten för en lokal restaurang, inget jag rekommenderar riktigt första dagarna man är här. Men när bakteriefloran i magen vant sig lite så... Bilden är tagen för ett par år sedan då jag fick för mig att släpa med mina barn (och gubben, fast han avskyr hetta) till Afrika.
Kunde skriva ett ganska lång inlägg nu om detta och visa MÅNGA MÅNGA bilder, men det faller liksom lite utanför ramen för "lantliv och spetsgardiner" *fniss* så jag skall försöka hålla det kort...

Men en bild till måste jag bara få visa!

Gambia, där vi var, är inte bara dammiga gator, och ruckel, det är färg och dofter (och lukter) och ljud och skratt och idel leende och vänliga människor. Intressant historia och så total avsaknad av tidsuppfattning.
Och så detta:

Inte en människa så långt ögat når...

Tänkte inte denna gång skicka utmaningen vidare, men hoppas att någon antar den, för det ÄR lite skoj att se vad som gömmer sig i era fotomappar:)
like Monkey

SOV DU LILLA VIDEUNG...

Vilket vinterväder det har varit i veckan! Sol nästan varje dag, riktigt som det skall vara på sportlovet!

Så på med varma kläder, hunden och kameran med, ladda termosen och så...

är det bara att tassa ut i naturen och njuta av vintern!

Så hade jag planerat att min dag skulle se ut idag också, men vaknade till ledvärk och obestämbar frossa. Hmmm..Tänkte att det nog går om bara jag fått igång mitt maskineri...men känns som om jag inte fått igång det alls idag. Och så blev det dessutom mulet, började blåsa upp och regna ner snöflingor stora som disktrasor...

Lillungen var också ganska trött efter sitt läger och inte riktigt på hugget han heller.

Så vi lade utedagsidén på is...

Vad vi INTE lade på is var fastlagsbullarna - de slank ner i våra strupar utan några som helst större besvär...

Det blev ett lite färglöst inlägg denna gång... Kanske något annat än mina arma leder är ur spel;)

Man kunde kanske tycka att jag då skulle kunna LÅTA BLI att skriva inlägg, men si, jag tänkte ju bara önska er en

skön fastlagssöndag!

Sen blir det fasta till påsken - så det gäller att passa på!

Kram,

P.s Har nån en bra vink om hur jag kunde få flere bilder till samma inlägg. Kanske jag har någon underlig iställning för efter 4 bilder är det stopp.

LUGN, jag tänker inte överösa er med bilder, men ibland känns det att jag gärna skulle få en...högst två...*blink* bilder till. Goda råd tas emot med stor tacksamhet!!!

TRÄDGÅRDSTORSDAGSDRÖMMAR DEL 3

Eller mardrömmar...

Aldrig tidigare har jag haft en trädgård som är så trilskig som den jag har nu...

Detta är gammalt havsbotten. Visserligen får vi gå såpass långt tillbaka som till stenåldern (ett litet stenkast i tid bara...hehe) sedan detta var en havsvik - men LERAN är baske mig kvar. Och nu talar jag inte om LERA utan om LERA !!!

Fråga mina barn, och de kommer att vittna om en mor med envishet som övervinner mycket.

Men när det gäller just denhär trädgården...det är SNUDD PÅ att jag ger upp.

Verkligheten ha liksom hunnit fatt mina drömmar - och det gör så ont;)

(Mustila-hortensia i augusti)

När vi flyttade hit var det inte så mycket till trädgård, tomten är ganska platt och det mesta var gräsmatta...Inga trädgårdsrum. Bara sunkig gräsmatta och några riktigt tråkiga buskar placerade lite här och där utan någon form av tanke.

HÄR skulle det bli ändring meddelade jag min familj och kavlade förutom mina egna ärmar även deras. Delade ut spadar till alla som såg lite också frivilliga ut och stod där med rosiga kinder och delgav alla mina planer. Allt var frid och fröjd tills vi skulle sätta spaden i marken. Ja, "sätta" är definitivt fel ord. Om jag skulle beskriva det dåhär:

Man HOPPAR på spaden med all sin tyngd ett antal gånger tills den säger "ssslpfff". Då har spaden gått in i jorden...

Vill man sedan ha upp den tillbaka får man ropa på förstärkning för att dra upp den igen."Aaaah, ååååh, mhhph, Arrrhhggh", låter det i sommarkvällen..., och det är alltså bara vi som försöker anlägga trädgård - inget annat!

Skulle det sedan vara så att man skulle vilja ha med ett spadtag jord så får man ropa på ytterligare förstärkning för ensam orkar man inte lyfta eländet!

Positiv till min läggning som jag oftast är tänkte jag, att då väntar vi väl tills det torkat upp lite så det blir lättare...

Hahahahahah, när marken torkat upp låter det "klirrrr" i spaden när man försöker få den igenom den diamanthårda ytan. Själv har man skakningar i hela kroppen i bästa Kalle Anka-stil ett par timmar efteråt...Och efter ett par timmars hårt kroppsarbete har man kommit ner ett par centimeter...En bra dag, alltså

(Samma Mustilahortensia i februari)
Ganska snabbt insåg jag att det här går bara inte, så vi tog hit en traktor som gjorde grovjobbet och beställde masssssor med mylla för rabatter, allt annat var bara att glömma...Nu efter åtta år har Ler-Monstret 'ätit upp' det mesta av myllan och gruset som vi bredde ut.

Bara de mest tåliga (och tråkiga växter har överlevt).

Så mitt trädgårdsintresse har fått sina törnar, det finns stunder då jag kunde (om jag hade råd) stenlägga hela alltsammans och bara odla i krukor...

På tal om det...förresten...så måste jag ju gå ner i källaren och kolla hur mina Mårbackor mår bland spindelnäten!!!

Nämen...titta!

Och när jag ser dethär vaknar alla mina ömma känslor för blommor, för trädgård, för växtligheten och livet...och jag kommer att ta en ny dust med Leråkern - även kallas min trädgård! Nån lär sig inte tydligen av sina misstag;)

Sköna trädgårdsdrömmar!

Kram

TESTBOK 2

Idag ramlade den in i min postlåda...

Testbok nr 2, om att göra ett 'fotoalbum'

Det finns säkert en uppsjö av olika fotoboksleverantörer.

Med erfarenheten av ett par test kan jag rekommendera:

extrafilm

.se eller .fi beroende på...

Alla mina foton var inte av bästa kvalitet...och ändå blev slutresultatet riktigt bra!

Bättre än den förra...

Slut på reklamsnutten eller konsumentupplysningen, välj själv;)

I morgon blir det trädgård...eller drömmar i varje fall...

SPORTLOV, OCH TID ATT FILOSOFERA...

Än en gång är det min yngsta som sagt de TUNGA ORDEN utan att han varit medveten om det...

Jag har velat något förfärligt över dessa katolska inslag i inredninen...Madonnor, kors, det som är helt naturligt för en katolik, men för oss nordliga lutheraner???

Dilemmat har inte blivit enklare av att jag i mina forskande, frågesättande, tonårsår faktiskt allvarligt funderade på att bli katolik...för biktens skull. Såhär tänkte jag då...tänk att kunna få sina synder förlåtna genom att gå och berätta det för nån...istället för att på lutherskt vis släpa med sig sina egna och andras synder hela livet. (tonårstankar! *himlar med medelåldersögonen*). Nu är jag ju inte hemskt insatt i religion och tror väl på att det finns något 'Gott Nånstans' som hoppeligen styr och ställer lite grand nu och då iallafall när det finns tid för det...

Om det sedan är någon som tror på återfödelse så är det ok för mig, sålänge jag får bli en flodhäst i mitt nästa liv...(tänk er: äta hela natten, sova länge på dagen i nån mysig pöl, inga fiender...skönhet är inte högst på prioriteringeslistan, ett och annat hundra kilo i vikt spelar inte så stor roll, för det FINNS INGA DESIGNJEANS att rymmas in i. Härligt, gäsp-rap!)

Åh, nu svammlar jag IGEN.

Har alltså haft mina dubier för att skaffa mig en madonna. Och ännu när hon faktiskt flyttat hem till oss tvekade jag...Tills lillungen kom hem endag från skolan, fick syn på madonnan på verandan - ja, hon hamnade där för det är någon form av gråzon i mitt hem...och sade:

- Fin skyddsTANT du köpt!

(Hon är ju ingen ängel för hon har inga vingar! )

Så nu har hon nog fått flytta in till oss i allafall. Jag gillar nämligen stämningen som hon skapar där hon står med sitt barn i famnen...Jag gillar att ha en skyddsTANT på verandan.

Tycker mina ungar att hon skyddar oss, fine!

Vacker är hon i alla fall...tycker jag.

Kanske flyttar hon ut till sommaren och hoppeligen välsignar hon mina blommor framom ogräsen...Fast, blommor är de ju också, bara på fel ställe...;)

Svårt dethär...heheh

Sportlovet för med sig en massa utevarande...har passat på och tassat lite omkring i trädgården med "den blicken", ni vet, planerplanerplaner...
Idag har jag skickat lillungen på läger (det första för hans del) och han kände absolut INGEN...Liten risk här för nagelbitande mor...Men så ringde han efter 3 timmar på lägret och babblade bara om Linus och Kasper och Sofia och vadhonnuhette...tjattertjattertjatter...Kan nog sova lugnt i natt, han har jätteskoj! Må hans skyddsTANT vara med honom!

Och med er!