Jodå, jag vet det är bara första augusti och en hel sommarmånad kvar ännu.
Men jag undrar om inte den här sommaren kommer för mig att placera sig
i den högen av somrar som bara svischade förbi, snabbt som attan.
Och det utan någon egentlig orsak. Har inte gjort något speciellt alls -
kanske det är just det som är orsaken att det känts att det går så fort.
Det kan låta lite motstridigt, men det är ju ofta så att om man är på
en resa, må vara hur kort som helst, så känns det som om man varit längre tid
borta än man de facto varit. Så eftersom min sommar bara varit en bara-vara-sommar
så förklarar det hur jag tycker att den gått så fort.
Har inte haft något som brutit vardagen.
Förstå mig rätt, jag har njutit enormt av min bara-vara-sommar.
Framför allt för att jag återfått min förmåga att läsa, läsa, läsa.
Var det min utmatning för något år sedan eller den ljuva övergångsåldern som
ställde till det för mig men först denna sommar känner jag att jag igen kan
njuta av läsande så som jag gjorde förr.
Och det till ära så tänkte jag tipsa om en bok som jag gillade.
Karin Collins bok om livet i (sommarstaden)Hangö sommaren innan vinterkriget
bryter ut. Boken tar oss via olika personöden från tvivlet på att det är ett krig på
kommande till verkligheten då kriget blev ett faktum.
Mycket läsvärd är hennes bok.
"Snart har sommarn blommat ut" heter den.
*
Det har också blivit betydligt mer soffhäng framför streamingtjänster än det
brukar för mig. Just nu tuggar jag mig igenom en tysk serie i fyra säsonger, Babylon Berlin.
Också den utspelar sig under samma tidsålder, innan andra världskriget.
I sommar kom säsong 4 ut. Har nog tidigare börjat se på serien, men just då tyckte
jag att den var ganska våldsam - vilket den alltså fortfarande är - men ibland märker jag
att jag "klarar av" våld på film bättre än ibland.
Serien skildrar som sagt tiden mellan världskrigen och nazismens vaknande i Tyskland,
vilket har lett till att jag känner att jag vill veta mer om vad som ledde till vad.
För att förstå vad som händer i vår tid.
För något omskakande är på gångs, det är helt klart.
Men vad som än pågår i den stora världen så är det ju så att man lever sitt
liv i det lilla utrymme man har omkring sig.
Och i den lilla världen har det blivit betydligt mindre, både i mängd och storlek,
dahlior och andra sommarblommor i min trädgård. Kanske det är den långvariga
värmen som saknats. Trädgården där vid havet är av det mer utsatta slaget.
Det mesta av alla de mångåriga växterna har vuxit till sig fint, det är de
mer känsliga sommarblommorna - och tomaterna - som tyckt att det varit lite
väl kyliga vindar och alldeles för lite regn denna sommar.
Den som snart har blommat ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar