Sådana behövs ibland, lata dagar.
Eller egentligen hade jag en fotokurs via zoom (som det mesta sker via nuförtiden), men jag hade missförstått och trott att kursen skulle vara heldag lördag och söndag (priset indikerade lite det - min miss som inte kollade upp det innan...) men visade sig bara vara några timmar på lördag och några timmar på söndag. Så det blev en dåsig söndagseftermiddag för min del.
Jag kikade lite in i diverse skrubbar för att kolla upp vad där finns, men kände att idag är inte dagen jag vill ta tag i det. Nu var det läge för en slö söndag. Ute var det gråväder med småregn och känner att jag inte ids släpa fram en massa grejer att gås igenom innan jag har lådor och säckar att packa ner dem i. Och det har jag inte än. Och dessutom finns tid! Månader till och med. Inget som kräver något Just Nu!
Men faktum är att jag känner att jag ser fram emot den rensning av (onödiga) ting som flytten kommer att föra med sig. Jag har redan kollat upp en nätsida som tar emot kläder och sådant för att sälja på nätet - mot en provision naturligtvis - men man slipper göra det själv. Det som inte går åt går sedan till välgörenhet.
Men jag velar, varför inte ge allt på en gång till välgörenhet? Är det okej att nätloppiset liksom skummar grädden från mjölken innan det går vidare till de ännu mer sårbara i samhället? Jag kommer inte att bli speciellt rik på mina "loppiskläder" som jag både kan och vill avvara, så varför ens anstränga mig med denna mellanhand? Är det för att jag på något banalt sätt känner att min vinterjacka blir "bättre" om någon vill betala en liten slant för den? Känner jag en liten fånig tillfredställelse av att mina avlagda grejer "duger"? Sen vill jag absolut inte förminska pengens betydelse! De flesta av oss tackar väl ändå - ja, tack! till lite extra i plånboken?
Förra gången jag hade en motsvarande större utrensning av skåp och lådor, skrymslen och vrår, åkte jag och grabben på en södernresa för våra loppispengar och jag kan lova att jag minns inte en enda pryl jag sålde då som jag skulle sakna, men härliga minnen från resan lever kvar! Kanske är det så man borde tänka. Att för allt det materiella man avstår ifrån kan man istället få, förutom mindre grejer att hålla reda på, möjlighet att på sitt sätt "gratis" köpa sig en upplevelse som stannar i minnet på ett annat sätt än de där stövlarna som inte riktigt är bekväma ändå...
Sådant tänker jag på denna dåsiga söndag, då vädret är grått och disigt och lockar inte till utevistelse alls. Skämtade om att det nog är mitt fel att vi fått skitväder efter veckor av fantastiskt vackra vinterdagar: Det vill säga exakt de veckor som min kamera legat inne på reparation...Alltid kan man inte vinna ;).
Skön söndagskväll nu gott folk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar