RÄKNA FÅGLAR...

Jag är lika barnsligt förtjust i gårdskrysset varje år. Bird Lifes årliga grej

 då man under en timmes tidskall räkna fåglarna man ser och meddela det 

på nätet (fast man kan också skicka in sina iakttagelser med ett post-

kort till exempel). 

Jag har alltid älskat att följa med fåglarna vid vintermatningen, så på 

det sättet var jag nog en fågelmatar-tant redan som 10-åring då vi hade ett stort fågel-

bord utanför mitt flickrumsfönster. 

Och så har det fortsatt - jag kan fortfarande bli stående en bra stund vid

fönstret och bara se på hur de flyger fram och tillbaka, fram och tillbaka. 

Ja, ja...det fågelbordet har hängt med ett bra tag. 

Lite skevt har det blivit under årens lopp dessutom.

Från mitt fönster kan jag se det och ser vilken trafik där är, 

men det är så långt borta att utan kikare/kamera med bra zoom

är det knepigt att se vilka alla arter där är på besök.

Man kunde ju tänka att jag skulle flytta fågelmatningen närmare, men 

problemet är att det inte finns några skyddande buskar så nära huset.

Och fågelmatningen skall gärna placeras så att fåglarna snabbt kan söka skydd 

i något buskage om de blir skrämde. När det är kallt skall de

inte behöva flyga långa vägar "i onödan". 

Vi har ju haft det rejält kallt nu några dagar. 

Jag hade säkert fått fler arter på min lista av bongade fåglar 

under veckoslutets räkning om jag valt en annan tidpunkt.

Småfåglar kommer ju oftast i gryningen för att äta. 

Så har de lite paus där mitt på dagen och så kommer de i större

utsträckning igen innan det börjar skymma. 

Eftersom jag ville ge dem matro då det ändå var så kallt, så gjorde jag

min räkning mitt på dagen. Det blev några trevliga överraskningar trots allt.

Men många stamgäster saknades. 

En av mina absoluta favoriter bland gästerna vid fågelbordet är

den lilla bedårande fina gråsiskan. 

Visste ni att den då det är riktigt kallt kan, precis som hönsfåglarna, gräva

ner sig i snön för att klara den stränga kölden? 

Domherren kan också göra det. 

Det går åt mängder av frön och nötter nu. 

Men jag tänker att det är väl det minsta jag kan göra. På min lilla mikro-nivå.

Rapporter om hur mycket fåglarna har minskat under de senaste

tio, tjugo åren är alarmerande. 

Ingen vill att Rachel Carlssons boktitel

Tyst Vår

skall bli verklighet. 

Är vi ändå där? 

Vad är arvet av Tyst Vår? Flera miljöorganisationer, såsom Greenpeace, Jordens vänner, grundades kort efter boken kom ut och medger själv bokens roll i rörelsens uppvaknande. 1970 förbjöds DDT i Sverige, två år senare i USA. Men bekämpningsmedel används fortfarande i det industriella jordbruket, bara med andra namn. Det citat som Rachel Carson inleder boken med, som är taget från den tyska prästen och nobelpristagaren Albert Schweitzer, gäller än idag: ”Människan har förlorat förmågan att förutse och förekomma. Hon kommer till slut förstöra vår jord”.

Nej, Rachel Carsons största arv är istället insikten om litteraturens meningsskapande funktion för progressiva rörelser. Är det inte precis vad som behövs för att lösa klimatfrågan? Forskning finns det gott om idag, men för att folk ska ta till sig den, kanske behövs det också fler Rachel Carsons som sätter klimatforskningen i ett sammanhang. Någon som binder samman, en ordkonstnär som sätter ord på problemen och får oss att agera. En som skapar nya skapelseberättelser om vårt förhållande till klimatet och dess räddning.

Vad är arvet av Tyst Vår? Flera miljöorganisationer, såsom Greenpeace, Jordens vänner, grundades kort efter boken kom ut och medger själv bokens roll i rörelsens uppvaknande. 1970 förbjöds DDT i Sverige, två år senare i USA. Men bekämpningsmedel används fortfarande i det industriella jordbruket, bara med andra namn. Det citat som Rachel Carson inleder boken med, som är taget från den tyska prästen och nobelpristagaren Albert Schweitzer, gäller än idag: ”Människan har förlorat förmågan att förutse och förekomma. Hon kommer till slut förstöra vår jord”.

Nej, Rachel Carsons största arv är istället insikten om litteraturens meningsskapande funktion för progressiva rörelser. Är det inte precis vad som behövs för att lösa klimatfrågan? Forskning finns det gott om idag, men för att folk ska ta till sig den, kanske behövs det också fler Rachel Carsons som sätter klimatforskningen i ett sammanhang. Någon som binder samman, en ordkonstnär som sätter ord på problemen och får oss att agera. En som skapar nya skapelseberättelser om vårt förhållande till klimatet och dess rädd

Vad är arvet av Tyst Vår? Flera miljöorganisationer, såsom Greenpeace, Jordens vänner, grundades kort efter boken kom ut och medger själv bokens roll i rörelsens uppvaknande. 1970 förbjöds DDT i Sverige, två år senare i USA. Men bekämpningsmedel används fortfarande i det industriella jordbruket, bara med andra namn. Det citat som Rachel Carson inleder boken med, som är taget från den tyska prästen och nobelpristagaren Albert Schweitzer, gäller än idag: ”Människan har förlorat förmågan att förutse och förekomma. Hon kommer till slut förstöra vår jord”.

Nej, Rachel Carsons största arv är istället insikten om litteraturens meningsskapande funktion för progressiva rörelser. Är det inte precis vad som behövs för att lösa klimatfrågan? Forskning finns det gott om idag, men för att folk ska ta till sig den, kanske behövs det också fler Rachel Carsons som sätter klimatforskningen i ett sammanhang. Någon som binder samman, en ordkonstnär som sätter ord på problemen och får oss att agera. En som skapar nya skapelseberättelser om vårt förhållande till klimatet och dess räddning.

Vad är arvet av Tyst Vår? Flera miljöorganisationer, såsom Greenpeace, Jordens vänner, grundades kort efter boken kom ut och medger själv bokens roll i rörelsens uppvaknande. 1970 förbjöds DDT i Sverige, två år senare i USA. Men bekämpningsmedel används fortfarande i det industriella jordbruket, bara med andra namn. Det citat som Rachel Carson inleder boken med, som är taget från den tyska prästen och nobelpristagaren Albert Schweitzer, gäller än idag: ”Människan har förlorat förmågan att förutse och förekomma. Hon kommer till slut förstöra vår jord”.

Nej, Rachel Carsons största arv är istället insikten om litteraturens meningsskapande funktion för progressiva rörelser. Är det inte precis vad som behövs för att lösa klimatfrågan? Forskning finns det gott om idag, men för att folk ska ta till sig den, kanske behövs det också fler Rachel Carsons som sätter klimatforskningen i ett sammanhang. Någon som binder samman, en ordkonstnär som sätter ord på problemen och får oss att agera. En som skapar nya skapelseberättelser om vårt förhållande till klimatet och dess räddn