Stilla smeker mörknet
bara axlar.
Vinden har tystnat,
endast augustis mjuka mörker
hörs viska i asparnas parad.
Vinden finns.
I ljusets låga finns vinden som inte hörs.
*
Hon dansar, hon, lågan
med vinden, för mörknet
i långsam augustivals.
Hon lever, skrattar!
Försiktigt slickar hon mörknet. Smakar.
På bara axlar ses skuggan från hennes dans.
Mörknet är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar