...eller förhållningssättet till dig själv.
Och vad passar väl bättre att katten min får presentera den första av reglerna här...så där med glimten i ögat.
SHAUCHA
Renlighet
I kropp, i sinnet, i tal.
Själv gör jag ibland så att jag efter en kort löprunda, tar mig en skön dusch och fixar stretchande genom att yoga en stund. Jag tycker att det skönt att sedan kunna slappna av och bara känna att det doftar gott.
SANTOSHA
Att vara nöjd
med vad man har eller inte har.
Tillfreds.
Det är lätt att känna sig lite sur för att någon annan kan något bättre än du, men glöm inte att du är en jäkel på något annat!
TAPAS
Självdisciplin.
Eller att vara lite återhållsam sådär.
Så där lagom.
Så det finns en balans. Tapas är ofta något vi redan lär oss som barn.
Vem har inte tjatat på läxor när ungen helst skulle vilja vara ute i pulkabacken, eller hänga framför datorn? Lagom jobb, lagom vila.
Vem har inte känt ett sting av lite dåligt samvete när man smällt i sig en hel chokladkaka, och man liksom inom sig vet att ett par bitar egentligen hade räckt till för att stilla godissuget?
SVADHYAYA
Studier.
Att lära sig nya saker, att sträva efter insikter.
Nu talar vi inte bara om kunskap så där i stort, utan också om vad ny kunskap gör med en själv.
Att vara uppmärksam på sin kropp, sin själ, sitt intellekt och det egna egot.
Att lära sig nytt är ju tillfredsställande, är det sedan att ta en smarrig examen i något, eller att lära sig sticka hälen på en socka, eller...ja vad som helst som man inte kunde innan.
Till slut har vi en riktig tungvrickare:
ISHVARA PRANIDHANA
Att skapa rum för andlighet i sitt liv.
Vad den andligheten sedan kan vara är säkert upp till var och en.
För någon är det säkert den egna religionen, vilken den än må vara. För någon annan kan en stund i naturen kännas andlig. Man talar också om att vara ödmjuk.
Vad det än är som man känner ödmjukhet för är egalt.
Bara man ibland kan känna att något är större än det egna egot.
*
Nu går man kanske inte och mumlar dessa ord i sanskrit för sig själv, dag ut och dag in, men de finns ändå där, varje dag.
Och genom att ibland skänka dem en tanke, blir man mer medveten om de där små detaljerna i vardagen, som faktiskt ger ett välmående.
Om jag tänker på min dag idag....en helt vanlig måndag.
På morgonen när jag kläde mig för jobbet drog jag på mig en klänning som fått torka ute i den (mycket) friska marssöndagen. Att känna den där rena doften var Saucha om något.
Santosha, ja. Jag tror nog jag kände mig rätt nöjd hela dagen. Lite extra nöjd för att en Mycket Naturlig hårinpackning som jag gjorde faktiskt hade funkat bättre än jag någonsin trodde och att håret var lite mer medgörligt än det brukar vara så där på morgonen.
(Och jo, jag skall dela med mig av receptet - en riktig dundergrej för torra vinterhårtestar).
Tapas då? Hmmm...jag nöjde mig faktiskt med bara en chokladbit som kollegan bjöd på i morse. Jag valde också att eftersom jag hade såpass mycket att "jobba fast" mig på, efter mina sjukdagar förra veckan, så bestämde jag mig för att bara kolla mina mail fyra gånger idag för att inte bli "avbruten" och tappa fokus i det jag höll på med.
(Jo, jag blir lätt en sådan där som sedan prioriterar ett mail fram om det jag håller på med, splittrar mig.)
Och trots att jag längtade efter att ge mig ut och löpa lite, så blev det bara en promenad med hunden.
Lite efterförkyld, i snöstorm och nordan är inte det en vettig idé.
Lärde jag mig något nytt idag då? Helt praktiskt några små tips som har med jobbet att göra lärde jag mig ju. Om det sedan gav mig någon djupare insikt...nja?
Men när jag skulle hjälpa lillungen med hans läxa i fysik så fick jag nog damma av mycket gammal kunskap och gräva fram det från djupaste minneslådan. Egentligen var den kunskapen så dammig att det blev nog som att lära sig räkna frekvens på nytt. Och plötsligt kände jag att jag faktiskt förstod det! Vilket jag inte har ett minne av att jag skulle ha gjort då jag satt där på skolbänken.
Svadhyaya, både för mig och lillungen!
Och andligheten? Har jag gett den utrymme idag?
Kanske jag började dygnet - eller avslutade gårdagen med det?
I går kväll fylldes facebook av inlägg om fina norrsken så här långt söderut som jag bor.
Precis innan jag skulle gå och lägga mig vid tolv, valde jag att gå ut.
Ställde mig i den mörka och mycket kalla vårvinternatten och stirrade upp mot himlen.
Tyvärr såg jag inget norrsken, men nog en otrolig stjärnhimmel och lyssnade på träden
som knäppte i kylan.
Där under den stjärnhimlen, i tystnaden kände jag nog en ödmjukhet, min litenhet, i allt.
Så ja, i en alldeles vanlig måndag så hittar man nog Niyama.
Och genom att tänka på det ibland, blir man liksom mer medveten, lite mer i nuet.
Med mig själv i det som är.
