JAG ANAR SPIONAGE...

... här på bloggen!

Jag skall väl börja med att påpeka ett detdär med fria händer i sonens rum är en sanning med modifikation...Det var så att vid nåt skede under hösten när han var hemma från armén, så nämnde jag väl sådär hastigt i förbifarten att jag kunde röja i hans rum lite.

- Jooo, men det är väl okej, svarade han då aningslöst.

Det är ju så att kan man tolka mig rätt så frågade jag ju egentligen om jag får göra om allt, hela köret. Och han sa ju Jo!...inte sant?

Hur som helst så är det ändå bara frågan om en verklig budjetförändring. (Som om de andra rummen skulle vara nåt annat, hahahaha...) Så några enormt stora försändringar blir det inte...
Men utgångsläget är liksom detta:
Ingen som saknar ikraftvarande stelkrampsvaccination har vågat sig in där på......länge;).
Sonen borde alltså inte ha en aaaning om vad jag sysslar med härhemma...och så ringer han idag då och undrar om hans rum ser helt annorlunda ut när han kommer hem, att om jag har tid och lust så skulle han bli jätteglad om det skulle vara så...Attans unge, jag tror han spionerar på min blogg.

Så tji fick du ungen♥...jag tänker inte alls lägga ut några bilder på rummet - än! Hahah!!!
Skall inte ni vara ute i skogen eller nåt, utan tillgång till internet, förresten???
Däremot tackar jag av hela mitt hjärta för lyckatill- kommentarerna! Det behövs...;)
Ha nu en skön söndag alla ni som seglat in här hos mig!

Stor kram!
M.

PRENUMERATIONER

Hej alla !
Jag är knappast ensam om att vara utsatt för all världens telefonförsäljare som vill att jag skall beställa än den ena tidningen än den andra. Och jag som tycker att jag kruxat för på precis alla ställen att jag inte vill att man skall ringa...och ändå ringer det.
Den gångna veckan har varit helt hopplös! Jag vet inte hur många gånger man har försökt få mig att köpa tidningar som jag aldrig ens hört talas om - än mindre skulle vara intresserad av.
Jag prenumererar faktiskt bara på en enda tidning, om man då inte räknar tidningen med seriösa nyheter som dimper ner i postlådan troget varje morgon...

...För en tid sedan satt jag och drack mitt morgonkaffet i all sköns ro och läste morgontidningen.
Hittade en lite artikel som berättade om att nu kan man prenumerera på disktrasor!
Kaffet höll på att hamna riktigt fel skall jag säga...VA!??? Disktrasor??? Allvarligt???

Om jag kommer hem efter en stressig arbetsdag så vet jag inte om det är disktrasor jag vill hitta i min postlåda...;)
Men så tänkte jag lite längre...kanske det inte är så dum idé egentligen? Då skulle man få såna disktrasor man vill ha hem med jämna mellanrum och så slapp man komma ihåg det där i butiken.

Så nu sitter jag och försöker hitta var jag kan prenumerera på toapapper, tandborstar, soppåsar, lampor och batterier. Ja, min lista på vad jag brukar glömma att köpa hem kan göras ganska lång.

Och så skulle jag gärna prenumerera på mjölk! Ingen i min familj erkänner att någon skulle vara mjölkberoende...och ändå är den alltid slut. Jag vill ha mjölk på trappan varje dag!...Fast på sommaren skulle den väl surna och på vintern frysa till glass, hmm...det är väl bäst att fortsätta släpandet i allafall - eller köpa en ko!

Blev du sugen på att prenumerera på disktrasor nu så kan du göra det här: disktrasa.com

Det blev inget i inredningväg denna gång. Samlar krafter att ta itu med min förstföddes rum (han kommer inte hem detta veckoslut och gubben och minstingen har också lovat hålla sig undan). Så nu ser jag fram emot en solo-lördag:).Bara jag, penseln, lite sandpapper och en massa idéer...och det viktigaste av allt; helt fria händer att fixa till i sonens rum...Yihuu!!!

Skön fredag till er alla!!!
Kram M.


SPRÖDA BRÖD...

Hej på er!
Dethär ser ju inte så jätte aptitretande ut.
Men det blir nog bra skall ni få se...
Denhär sörjan skall få stå och jäsa i ett dygn i en vrå i köket...
Nästa dag tillsätts mer mjöl och så har man en
skön deg att knåda

Sen rullar man ut degen till en korv och skär ut små bullar,
beroende på hur stora knäckebröd man vill ha:)
Jag har valt att göra dem så stora ett det ryms två tunt utkavlade bröd på en plåt, det blir enklast så...


Det här är ett otroligt enkelt recept på ett fantastiskt gott knäckebröd!
En gång när jag skulle baka dethär så var jag utan kummin hemma, eller något annat jag tyckte jag kunde bland i en knäckebrödsdeg.
Vi skulle åka iväg till vänner på sommarfest och jag hade lovat baka dethär knäckebrödet. Så jag som då gärna utnyttjar mina små barn till diverse sysslor som jag inte själv vill/hinner göra bad att "nån" skulle kila iväg till butiken efter kummin...
Ingen reaktion nånstans.
Försökte med lite lirk och en muta eller två - trots det ingen reaktion.
-NU! ryter jag, och hotar tippa hela degen i nacken på den som INTE är villig att gå och inhandla kummin.
Och, ja, det hjälpte, konstigt nog...
Så det dröjer en stund, en låååång stund...
...och hem kommer sonen med spiskummin...
Ja, det stavas ju ganska lika...
En blick på klockan säger att här hinns det inte med fler turer till butiken, så jag kastar i lite spiskummin och hoppas på det bästa. Och, det var faktiskt riktigt gott! Lite annorlunda men gott, så jag har använt det flere gånger.
Men nu till advent och jul blir det nog att använda helt vanlig, trygg kummin;)
Receptet finns i min matbibel: Annas Mat.
(Lämna en kommentar om du vill ha receptet.)
Just nu har jag rymt fältet därnere, för lillungen har fått för sig att leka butik i vårt kök. Stööön...skall gräva i gamla foton och se om jag inte skulle ha en bild på hur DET ser ut;)
-Nej, snääälla pep, jag när han meddelade om sina planer...det blir så himla stökigt...
Novembertrötta mammor vill inte ha stökiga kök! Men så blev det lite spanielblickar och en kram av sonen, och mor i huset smälter och muttrar:
-Ja, ja en stund då - och DU städar....suck, du är så hopplös ibland ♥!
- Javisst, är jag det! Och så skuttar han iväg...Efter en stund hörs det från köket:
-Mamma, vad betyder hopplös - sådär egentligen???
Novembermatt kram!
M.

FARSDAG

hihii...trodde ni att kära gubben skulle slippa spets ens på farsdag? Nixnax, däremot fick jag smygfota brickan redan igår, för den skäggige, yrvakna karl som är far till mina barn vill nog inte ställa upp på bloggfotografering i arla morgonstund...Och, ve och fasa, om någon skulle försöka ta en bild på mig den tiden på dygnet...

Däremot gjorde jag mitt bästa för att tillföra lite manligt till brickan i form av tallkvistar och murgröna. Och det har alltså inget att göra med att jag skulle ha glömt att köpa rosor åt honom! Inte alls, hihi...sa jag inte att jag är bra på bortförklaringar, hur trovärdiga de sen är, det är en annan femma...:)
Nu blir det en snabb promenad innan regnet börjar ösa ner...
Ha en skön söndag!
M.


VAD ÄR PATINA...

...och vad är bara enkelt förfall?

Som jag säkert sagt i förbifarten, så har det liiite börjat rycka i nerven för jul...inte mycket men lite bara...
Jag har gett mina grå, små celler en uppgift att hitta på något blickfång till trädgården. Jag vill inte ha något som ser konstlat ut utan gärna något som är naturligt att det finns därute...

Gamla skidor? (har inga på lager...), men en kälke finns det ju!!....öh, nånstans.....Lillungen fick den till sin första jul av den där oerhört generösa personen som dyker upp i hemmen till julafton:).

Men det är faktiskt något år sedan....hmm...och vi använde den faktiskt i flere år...hmm...och om jag känner mig själv och de övriga i mitt hushåll så finns det en risk att den hamnat någonstans i ett lider, eller ännu värre, bakom ett lider.

Ut och leta! Skulle någon sett mig böka omkring i den sena kvällskymningen, på hysterisk jakt efter en bortglömd kälke, ja...jag kan förstå att min trovärdighet som en relativt balanserad person skulle fått sig en liten törn;).

Nästa dag, i avslöjande dagsljus, ställs jag då inför det svåra: Vad är patina och vad är bara förfall? Var går gränsen?

Nånstans här tror jag den går...gränsen alltså, för mig. En mycket "välpatinerad" kälke i en höstledsen trädgård blir bara för mycket! OM det skulle komma snö...då får jag väl tänka om :).

Men då skall det vara vacker, kritvit pudersnö...inte novemberslask...i och för sig, då skulle ju ingen se att där fanns en kälke överhuvudtaget;). *hehe*.

I övrigt har jag varit lite duktig också idag (inte bara vänt och svängt på kälken). Jag har... *trumvirvel*... fixat alla uteljusen!!! Jo, jag vet att det inte är nåt underligt, men jag har alltså gjort det NU och INTE när det är : +0 grader och snöar våta disktrasor och är mörkt och helst också blåser stormstyrka. För det har hänt! Både en och annan gång...

Nu är det bara för mig att koppla strömmen på när jag tycker att det är dags för lite ljus i trädgården:). Bara som en liten vink ifall-om-att det skulle finnas någon annan än jag som alltid är ute i sista minuten...;).

På tal om sista minuten...så skall jag tassa ner och röra ihop lite lördagsmat, det får bli makaronilåda, modell mycket, idag, för senast jag räknade var det ett halvdussin extra pojkar i 20-årsåldern nere i köket...och de såg jättehungriga ut:).

En stor kram till er alla!!!

M.