UNGAR FLIRTAR - ELLER FÖDELSEDAG I SIKTE

Detta stod skrivet på våran lilla "kökstavla" när jag kom ner i morse...M, det är jag och J, det är lillungen - som har födelsedag om ett par veckor. Klokt nog tycker han att det är på tiden att smöra mamma lite? Och jag går så gärna på det så! Sväljer allt med hull och hår! Älskade unge!

(Jag har inte sett önskelistan än ,men nåt får mig att tro att den inte är alldeles kort???)


Men det blir ändå inte dessa som slås in i paket! Även om de är till honom, stickade med möda och svett och stor kärlek av Mor...så förstår jag att det är inte detta han önskar högst av allt.

Det som får mig att känna lite prestationsångest inför Den Stora 10-årsdagen är att när storebror fyllde 10, så blev det av olika orsaker möjligt att bjuda honom på en tur med en LUFTBALLONG. I somras hörde jag hur min lilling stod i en butik och pratade med en expedit om ditt och datt. Och så hörde jag honom säga:

- Jag fyller snart tio! Och i vår familj har vi liksom som tradition (!??!!va???) att man får åka luftballong när man fyller tio!

Hjälp! Kan man räkna att det är tradition om man gjort något EN gång? Jösses vad många traditioner vi har isåfall...;).

Det är faktiskt skillnad på väderlek om man är född i juli (storebror) eller i medlet av oktober = höststormar, mörker = ingen människa med sund vaccinering åker väl luftballong då???!!!

Ja, så liksom ur det perspektivet så väger inte Mors Yllesockor nåt vidare mycket. Så nåt skoj får jag väl lov att hitta på....Men VAD? Dessutom så gillar jag inte egentligen att man erbjuder ungarna i den ålder den ena gigantiska upplevelsen efter den andra. Vad har man kvar att erbjuda den dagen dom fyller 20? En åktur till månen? Nej, jag försöker verkligen få dem att uppskatta det värdefulla i vardagen...men så är jag en person som hemskt gärna håller fast i traditioner också...

Återstår att se...

M.

PYNTA OCH PYSSLA

Halloj,

Det var lite optimistiskt av mig att tro att jag skulle orka dra fram målhinken detta veckoslut:(.
Så jag har i stället pysslat med små pynt-projekt som inte kräver så rysligt mycket av mig. Attans förkylning!

Lampan hänger på sin plats ovanom köksbordet. Skall ännu korta av kedjan så den hänger snyggt på rätt höjd. Men det får bli en annan dag. Men vilket år, det kan jag inte säga ;). Så blev det en ljuskrans av hortensian och vildvinsbär.
Och så en krans till dörren av eukalyptus. Och om ni tror att kransen är tjock som en gris på ena sidan och smal som en vidja på andra, så ser ni fel :)...Det ÄR faktiskt bildvinkeln som förvränger det hela! Så, desså!
Och sen till slut kastade jag mig helt barnslig!
Lillungen och jag var en sväng till ett...ja, vad skulle man kunna kalla det...ett stort "inrednings varuhus" inrymt i ett växthus som säljer ALLT mellan himmel och jord. Från gamla möbler till glasprismor i lösvikt, från svenska arméns gamla klädesplagg till gigantiska lusthus i någon marmorimitation. Det är en helt bisarr butik, men roligt att gå där nu och då. Det är som att gå in i en mycket märklig dröm nästan. Där finns guldspeglar så stora att jag kunde gömma en hel husvägg bakom dem. En guldfärgad galjonsfigur i form av ett naket kvinns, mer än två meter hög, att ha på väggen liksom... Den var såld...Och en hel plåtrustning, om man skulle behöva. Mitt bland dessa tusentals prylar sitter det en man och spelar på en flygel, varje veckoslut. Det går inte att beskriva, det måste upplevas:)

Ibland kan man hitta nåt, men idag blev det bara dessa fåglar som lillungen tyckte skulle få bosätta sig i fågelburen. Och ibland är jag helt med på alla barnsligheter :-D
Men nu är jag så illa tvungen att ta itu med en hel del vuxenheter, som att fixa lite käk till familjen, mata tvättmaskinen, och övervaka lite läxläsning...

Ha en skön söndag!
Kram M.

DET KOM EN GRIS FLYGANDE

Godmorgon därute!



Förkylningen börjar ge med sig, kvar är bara halsont och en röst som påminner om en skatas kraxande. Bäst att vara tyst idag...Skönt tycker familjen?

Kanske jag släpar fram målningsgrejerna och ger mig på en stol, vi får se...



Men här skall ni få se vad som fanns i min postlåda igår! Det var lillungen som hämtade posten när han kom hem från skolan.

- Titta mamma, vilket fint paket!, hojtade han nar han rusade in som en virvelvind.

- Är det till mej? Har jag födelsedag redan? undrade han.

Han har födelsedag i oktober, men han har inte så god koll på vilken månad det är, bara att Dagen D närmar sig...

Men dethär vackra brevet var ju till mor i huset!



Och inuti fanns denna ursöta tavla som jag vann hos mig&alice!!! Tack Melinda, den är alldeles förtjusande :)!

Om man inte blir på gott humör av denhär tavlan så blir man det aldrig!

Vi skall se var hon slutligen landar här hos mig, hon får flyga omkring lite och hitta sin plats...men jag har en litenliten idé redan;).



Ha en skön lördag alla!

M.

DE SMÅ TALGOXARNA

Det är så sällan jag är hemma dagtid och hinner följa med vad som händer på mitt fågelbord. Jag bara fyller på och fyller på och fyller på. Och på veckosluten har jag ofta så mycket annat att göra...Men idag när jag varit hemma från jobbet och kännt mig risig så har jag följt med detta:

...och jag kunde sitta och titta på dethär hur länge som helst! Det är så skönt för själen! Saker och ting händer i lagom tempo, och ingenting oförväntat händer. Jag blir harmonisk av småfågelbord. Så är det bara! När jag blir pensionär - nångång i slutet av 2020-talet, *jisses!* så vill jag ha tid att följa med detta, bland annat.

Har varit barnsligt förtjust i att mata fåglar sedan barnsben. Än så länge är det mest talgoxar, blåmesar och en och annan pilfink som är på besök men längre fram blir besökarna fler. Jag känner inte så bra till fågelarter, jag vill bara att de skall trivas vid mitt fågelbord:)

Och så ville jag kolla hur min kamera klarar av att filma nåt - kvaliteten är väl lite sisomså, men det får ni ta ,*hihi*. Handlingen är inte så spännande heller;).

I morgon skall jag visa vilket underbart paket som låg i min postlåda idag!

Ha en skön fredagskväll! Tänd ljus och häll upp ett glas gott rött;).

Kram på er!M.

P.S. Jag vet att fågelbordet inte är så himla bra ur fågelsynvinkel (de ski... i det, men jag putsar det titt som tätt faktiskt! Jag tycker bara det är så...ja, just det, vackert...)

ETT EGET BORD

Hej go´vänner,
Nu haglar inläggen tätt, och det beror på att ett litetlitet förkylningsvirus har intagit min arma kropp och gör att febern åker berg-och-dalbana inom mej och fått skallen att kännas ett par numror för liten. Och gör att jag inte orkar ta tag i något över huvudtaget. Har sjukskrivit mig idag från jobbet - och det är bra så för jag känner mig fullkomligt otillräknelig...Atjo!

Så jag tassar på i raggsockorna här hemma och fotar lite.

Gubben min har haft på önskelistan ett litet bord i "sin hörna" av vardagsrummet med plats för boken han läser, kaffekoppen (och tidningarna och glasögonen och gårdagens tidning och en massa andra prylar en man kan tänka sig behöva i sin närhet...)

Men si, det får han inte :) Han får denna istället...

Ett litet rostigt glasbord...Det rostiga för att det är lite "rough" , och resten för att det faller mig i smaken :) *hihi* Att han dessutom har den goda smaken att välja en bibbabok som passar in i färgskalan gör inte saken värre...(Jodå, han l ä s e r faktiskt denhär sortens lektyr!!!)

Skulle HAN välja en bok bara för utseendets skull, vilket han aldrig skulle göra, sånt finns inte i hans tankevärld, så skulle den boken garanterat vara GUL. Han formligen älskar gult! Jag är evigt tacksam att han inte är ett skvatt intresserad av inredning och har aldrig kommit med några allvarligare antydningar på att han saknar färg i sin tillvaro härhemma. Eller så har jag bara inte "hört" dem...
Men han har gula mappar i sitt kontor - en kompromiss liksom;) Men tycke och smak är ju olika...Måste ännu berätta om en kommentar som jag hörde i butiken varifrån jag köpte dethär bordet. Jag gick omkring och tittade på ditten och datten, men hade redan bestämt mig för bordet.

Då kommer en parant dam in med sin man och tittar på bordet med avsmak och säger:

- Hu, jag skulle då aldrig köpa ett så fult bord hem till oss! Det är ju alldeles rostigt och eländigt!
Mannen svarade inget, fick den känslan av att han slutat kommentera för många år sedan;).

Hade nästan lite svårt att hålla mig för skratt när jag tänkte på vad hon skulle tycka om endel andra ting i mitt hem...

Atjjjo, snörvel...sköt om er!

Kram M.