JÄMNA VARV I EKORRHJULET

 


Jag hade undantagsvis en ledig dag denna torsdag. Inte illa när det idag
känns som om sommarvärmen äntligen är här. 
Undrar om inte dessa allra första varma dagar, med sol, med en varm vind som
smeker över huden på armarna när man febrilt kavlar upp tröjärmarna på tröjan som man
av pessimism och vana trogen iklätt sig när man gått hemifrån. 

När jag lite anstränger mig så kan jag återkalla från mitt minnets djupa vrår, 
många sådana dagar under årens lopp då våren liksom tippat över till sommar. 
Det är som om värmen kryper ner i marken och stänger in kylan som 
vintern lagrat där. Nu är det värme som gäller! 


Det här är längs min lilla, korta runda i ett naturskyddsområde rätt nära 
där jag bor. Det är som sagt litet och ganska okänt. 
Sällan jag möter någon annan - så här mitt i veckan i alla fall. 
Här blommade mängder av blåsippor för ett par veckor sedan och nu kunde man 
bada i vitsippor. Det finns så mycket vitsippor överallt så man baxnar! 
I området lämnar man fallna träd att murkna, så det kan se snårigt ut, men
är guld för mångfalden. Så många som behöver döda, murkna träd att leva i och utav.
Som sedan i sin tur lockar fåglar som lever av insekterna och som...
...ja det är så självklart när man tänker efter hur viktigt ett naturligt kretslopp är. 



Området gränsar till havet, men i form av en nästan igenväxt vassvik.
Havsängarna hålls öppna av betande djur. 
Nu väntar jag bara på att de skall anlända. 
De och svalorna. 

För svalorna behöver upptrampad lera till sina bobyggen.
De får de då kreatur traskar på fuktig mark. 
En bekant till mig som slutade med sitt stall för något år sedan visste
berätta att på samma gång försvann svalorna från gården. 
Det finns ingen som med tunga djurkroppar mjukar upp jorden så små
svalor får byggmaterial. Och inga gödselhögar som lockar flugor
som svalorna kan mata sina ungar med. 

Det hjälper inte alltid att vara nostalgisk och längta tillbaka till en tid som 
inte kommer tillbaka. Men det finns sätt som man kan öka naturens mångfald på. 

Och i morgon hörni, då styr jag mina steg mot lite semester! 
Det ni! 










Inga kommentarer: