...så fort lär skallen på en hackspett röra sig när den blir riktigt ivrig.
Fullt så fort går det ändå inte i mitt liv för tillfället, men nästan.
Känns lite som om jag ändå skulle lida av ett "post-traumatisk trauma"
efter kontorsflytt och samarbetsförhandlingar och organisationsförändringar och
nya arbetssätt som inte riktigt har hittat sin passform.
Lite tom i rocken - och i hjärnan.
Men det går väl om? Jo, det gör det ju! Det gör det alltid.
Är bara mitt i det just nu.
Satt häromdagen med kollegerna runt mötesbordet och hällde i oss lite wake-up-kaffe och
konstaterade att....det bara är fem veckor till jul.
De flesta av oss såg ut som om någon berättat för oss att...ja, vad som helst som vi
aldrig trott på. På något sätt har hela kontorsflytten och invigningar och andra tillställningar
liksom stulit en hel månad av oss.
What?
Fem veckor till jul!
P å r i k t i g t ?
Nu hinner jag inte riktigt med!
Bäst att knappra på lite fortare.
Ta modell av hackspetten.
200 km i timmen eller så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar