...disigt, grått, sörja och halt på en och samma gång.
Riktigt dötrist. Nästan så man känner för att deppa en smula, hänga läpp, eller i alla fall lägga sig ner och sucka djupt och innerligt.
Endel har lättare för det än andra. Att alltid se det negativa, tråkiga och besvärliga i allt, att hitta något att klaga och gnälla över. Och det är väl ingen konst. Egentligen?
Svårare verkar det vara att hitta något positivt i varje dag. Men det finns där, bara man ger det utrymme och uppmärksammar det lite grann. En trevlig kommentar, ett gapflabb med kollegan, ett leende av någon, en rolig artikel, nåt fyndigt på fejan, en knopp på blomman därhemma. En puss av ungen, ett vackert månsken, ett samtal med en vän!
Stanna upp en stund och samla ihop dessa pärlor som du stött på under dagens lopp.
Det gäller bara att hitta dem och putsa upp dem lite, så de återfår sin lyster.
Istället för att förbanna allt möjligt som man egentligen inte kan rå så mycket för.
För jag tror att det faktiskt finns en hel del man själv kan göra, istället för att bara gå omkring och gnälla över allt som är fel. Det är inte alltid någons annans fel.
Och det är kanske inte alltid ens meningen att vi hela tiden skall bli matade med allt det som vi upplever som positivt, utan att det gäller att vara lite aktiv själv och bli tvungna att jobba lite för att uppnå det som vi blir glada av.
För man kan ju faktiskt bli lite glad av att det regnar - för då smälter snön - och det är ju ingenting att hänga läpp för!
2 kommentarer:
Håller med- inte alltid så lätt att se det positiva i saker. Fastän de nog brukar finnas där, ibland djupare, ibland ytligare begravda. För mig har det de senaste veckorna handlat om att jag inte _hinner_ se det positiva, faktiskt. Så kan det också gå.
Men snön ja- den ger nog efter. Den förlorar ju faktiskt varje år mot den antågande våren :)
Du har så rätt - det finns ALLTID nåt att vara glad över, också om vädret är trist eller om man är sjuk. Om man riktigt tänker efter finns det små guldkorn här o där.
Skicka en kommentar