Nu tänker jag släpa er med på en kvällspromenad! Jag har en absolut favoritsväng som jag brukar gå. Den är inte särskilt naturskön, men det är något speciellt med den här vägen/stigen i synnerhet såhär på våren.
Stigen kantas av tätt buskage och småfågelsången är alldeles bedövande!
Häng med här!
Emellanåt är det en smal, smal stig som tidvis blir till en traktorväg.
Häggen doftar underbart och här och där växer små "skogar" av ormbunke.
Och så finns det en hel liten skog av liljekonvaljer också. De är ännu bara i knopp, men ni kan tro att det doftar här om en vecka eller så!
När vi går lite längre kommer vi till åkrar och ser ån som slingrar sig genom landskapet. Det är riktigt tyst, bara fåglarna som kvittrar!
- Oj, hoppsan, var ni här före mig?
Det sköna med att ha sällskap med en lite mognare hund, är att det inte skulle falla henne in att jaga upp några djur i naturen, hon tittar på sin höjd upp på mig och kollar om jag märkt något, sen sätter hon sig på ena skinkan och vädrar lite förstrött medan jag (förhoppningsvis) lyckas fånga något med kameran;).
Dags att traska hemåt?
Det blir nog bäst så...för molnen börjar se lite regnsjuka ut...
Tur att allt dethär inte är mer än ett stenkast från byn där jag bor...Vi får skynda lite på stegen, och plötsligt är vi mitt inne bland hus och hör hur man grälar på en tonåring i en trädgård, klipper gräs i en annan och ropar in småungarna till kvällsmat i en tredje.
Genar över butiksgården och hinner precis innanför porten innan de första dropparna börjar falla...
Välkommen vårregn!
Skoj att ni hängde med;)
Kram, M.
