EN BLEK SOL

Vaknade i morse till något ovanligt. Solen lyste in på mig, ryckte mig i ögonlocken och viskade "Upp med dig"! Men jag lyssnade inte, utan valde att bli kvar och njuta av denna bristvara.

Blev kvar där i solskenet och lyssnade hur huset sakta vaknade. På en halvtimme förändrades huset från total tystnad till vardagligt stök.

Hunden kravlade sig upp från sin korg, det knarrar och har sig...både i korgen och i min ålderstigna hund...;)

Gubben pysslade på därnere. Kokar han kaffe?Te? Jag kan höra kryckornas dämpade dunsar när han tar sig fram. Lillungen har tydligen varit vaken en längre stund - han har pysslat på med sitt i rummet intill, men nu hör jag ytterdörren - en kompis traskar in här. Ljudet av barn ökar. Så är det lite dämpat ännu en stund men sedan hörs det mörkare pojkröster. Äldre grabben och hans kompis som sovit över ramlar in i köket, det grävs i lådor, brödpåsarna prasslar, kylskåpsdörren går.

Känner mig nästan lite som om jag såg allt detta utifrån när jag ligger där och lyssnar.

Tåget kör förbi, och det skakar till lite i huset - väggarna knarrar svagt. I sjuttio år har tåget kört förbi mitt lilla hus. Sjuttio jular har firats i huset. Dryga 25500 gånger har detta lilla hus vaknat till en ny dag.

Jag kliver upp och tar itu med lite sånt som måste göras denna lördag i gränslandet mellan helg och vardag.
Och solen skiner!
Kram på er! M.

OCH NU ÄR DET JUL...

i vår älskade Nord, är det jul i vart hjärta också? *trallalaaa* nynnar jag på medan juldagen vänder mot kväll.

Det är något alldeles magiskt med juldagen. Det är så lugnt, så stillsamt, så rofyllt. Ungarna är sysselsatta med sina julklappar, någon kompis sticker sig in en stund och leker, vi vuxna kanske har fått en bok, som man kan slå sig till ro till. Någon tänder en brasa, julmusik spelar sakta i bakgrunden.
Snart får jag bjuda mina nära och kära till bords till juldagsmiddag.

Sedan blir det bara samvaro och lugn och ro för hela slanten.

...inga måsten...bara skön tillvaro.

Nu vill jag passa på och tacka för utmärkelserna jag fått här innan jul! Oj, vad glad jag blev! När jag började blogga för ett halvår sen ungenfär så kastade jag mig in i något för mig helt obekant. Men vad roligt jag har haft här i Blogglandia! Vilka underbara bloggare det finns! En av dem ärÄnglahem

En hjärtlig blogg med mycket värme!

Av henne

har jag fått denna fina utmärkelse. Tack söta, goa du! :)

Eftersom jag är en sån himla obeslutsam person när det gäller just detta så vill jag ge denna utmärkelse vidare till ALLA ER SOM BESÖKER MIG NU OCH DÅ OCH LÄMNAR ETT LITET FOTSPÅR:)

Många av er har redan fått denna utmärkelse, men nu får ni den alla EN GÅNG TILL!!!

*SMILE*

och så har jag en till...som jag fått av underbara

Montebello Möbler

Det finns så mycket vackert på den bloggen! Så mycket inspiration vad allt man kan göra av gamla möbler! TUR att jag bor en bit bort;) min plånbok tar en djup suck av lättnad...*fniss*

Tack, tusen tack! Jag blev så glad!Med utmärkelsen kom en liten text som hör till:

"Den här bloggen byggs och fylls av NÄRHET - närhet i rum, tid och förhållande! Dessa bloggare är osedvanligt charmerande och söta, och syftet är att finna och att vara vänner.De är inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Vårt hopp är att när banden genom dessa utmärkelser är knutna, kommer ännu mer vänskap att ha fortplantat sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!Ge denna utmärkelse till åtta bloggare, som i sin tur väljer ut åtta bloggare.Kopiera in texten och bilden på deras utmärkelse".

Och här har vi lite samma sak...de jag tänkt skicka den till har redan fått den!
Och himmel, vad jag känner mig t r å k i g nu men jag har inte på länge varit ute i rymden och sniffat på nya bloggar, tassar för tillfället mest runt hos "gamla bekanta". Hoppas det blir mer tid för nya bloggbesök nästa år...

Nu känner jag mig så himla tråkig så jag tänker gå och gömma mig under en spetsdyna...;) sticker bara fram handen för att nå skålen med choklad som jag placerat strategiskt inom räckhåll...

Puss å kram

M.

MIDNATT RÅDER...

På darrande ben och med spirande energi har vi kravlat oss ur sänghalmen:).
Magsjuka några dagar innan jul är inget jag rekommenderar precis, men aldrig har jag längtat så efter julmat, julmatsdoft, julmatsutseende, julmatskänslan, julmatskonsistens. Allt! Jag blir lyrisk av blotta tanken!
Faktum är att julmaten hos oss fortfarande är i tankestadiet, men NU skall det bli stök i köket med sällan skådad frenesi! Så det lär bli midnatt och lite till innan jag är klar. Men vad gör det?
Natten är ju lång...jag menar det ÄR ju inte så mycket annat än natt på våra breddgrader *fniss*

Som jag kanske påpekat tidigare vid något skede, så hör jag ju till de verkligt tidigar julklappsshopparna. I November går jag och kring och pöser av präktighet över att jag minsann redan har ALLT mitt under kontroll...Så myser jag sedan i ljusets sken och hittar på rim och ramsor medan jag packar in julklappar. I mina tankar alltså, tyvärr. Jag är alltid, varenda år ute i sista minuten med packandet...Så här långt har jag kommit nu, men som sagt natten är evig (hoppas jag....snälla, säg att den är det!) .

Men maten och klapparna får vänta ännu en stund. Nu vill jag önska alla

FANTASTISKA, VÄRMHJÄRTADE, UNDERBARA, ROLIGA, DUKTIGA, LJUVLIGA

♥BLOGGVÄNNER♥

EN RIKTIGT SKÖN, FRIDFULL OCH GLAD JUL

Jag är så glad att ni finns!!!

Så en liten titt på vad jag hann fixa innan..ja, jag tänker inte gå in på detaljer här...Lite kryddad julsnaps till oss och en cocosfett-havre-solrosfrötårta till de små fåglarna...
Det övriga ligger och väntar i ingrediensstadie i köket - bäst att jag kilar ner dit nu...

Jag vågar inte ens titta in till nån av er, för då är jag fast - för en timme, två...jag har så mycket att ta igen!!!

Gubben hälsar förresten till er alla - han haltar omkring här och jag tycker mig höra en liten oro i rösten när han sådäriförbifarten undrar hur länge jag skall sitta här och knacka???

Vi hörs, tjohooo-----jag är nere i köket redan--------

Varmaste julkramen till er alla! M.

JULEFRID

...fast inte riktigt som jag tänkt det...men så kan det gå...
En ovanligt ilsken magsjuke-bacill har invaderat vårat hem. Det mesta sker här i trög slowmotion också för de av oss som inte tar sig fram med kryckor...

Så här går vi på halvmaskin och hoppas på att vi är på benen till julen, och att lite energi skulle uppenbara sig nånstans ifrån. Just nu ser vi mest ut som vissna mistelkvistar och känner oss som skrumpna kålrötter men jul lär det ju bli i alla fall:)

Hos oss är nog endast tomten den som är riktigt vaken...;)

Har fått en utmärkelse till vilket gjorde mig så varm om hjärtat. Får nog återkomma till den (också) bara jag brädat Bacilliscusen 10-0 och jagat eländet tillbaka varifrån den kom!!!

Kort och glåmigt inlägg denna gång...men när ni minst anar det så är jag tillbaka på fötterna igen;)

Kram M.

RASKA FÖTTER SPRINGA....

Hej kära vänner! Jösses vad jag saknat er!

Så här lång bloggpaus tror jag inte jag haft sedan jag började blogga...jag har inte ens hunnit tassa runt hos er och jag känner separationsångesten komma krypande:)...

Var jag hållit hus? Ja-a, på raska fötter har jag sprungit än hit och än dit...Det har bara råkat sig så att precis alla glögg/jul/lillajul/lucia/firmajul-fester har klumpat ihop sig på en och samma vecka. Vilket i och för sig kanske inte är så märkligt med tanke på årstiden, men ändå;)

Och jag vet ju mitt ansvar och känner att det är min tunga plikt att närvara på varenda en...*fniss*
Dessutom har några vänner och ytterligare min egen bror lyckats pricka in sina födelsedagar mitt i julruschen - så det har verkligen varit frågan om att ha raska fötter...Jag är inte alls avundsjuk på jultomten som skall hinna till bra mycket fler platser än jag, och han har bara ett dygn på sig. Stackarn! Men jag tror jag börjar ana hur han har det;)

Men nu skall det bli lite "JULEFRYD" i denna arma stuga!

Som motvikt till allt flängande smyger jag om nätterna omkring från rum till rum och tänder masssssor med ljus. Känns nästan som om jag skulle kunna dra ner på värmen till elbolagets stora förtret, så mycket som ljusen värmer...

Liiite pyssel har jag ändå hunnit med: Frosta kottar.

Lite fusk blev det dock...Istället för den klassiska äggvitan som bindemedel körde jag med limspray på burk (förlåt snälla Moder Jord, jag brukar vara mer ekologisk än så, men bara denna gång...) och så på med strösocker.

Just när jag var i full action med det kommer lillungen in i köket och konstaterar med förvåning i rösten:

-Mamma, du häller SOCKER på KOTTARNA??!!

- Jo, visst flir det fiiiiint? tigger jag om lite uppmuntrande ord.

- Bli inte ledsen nu, men VAD skall det föreställa? Och dessutom har du sagt att man inte skall leka med maten...

- Det skall föreställa F R O S T och är inte jämnförbart med att hälla ut pasta, ris, korngryn, solrosfrön och vetemjöl på köksbordet för att diverse arbetsmaskiner i miniatyrformat skall ha något att jobba med...sådesså!

Bäst att ge honom något annat att tänka på....
Lite pepparkaksdegsprovssmakning tystar kanske smultronmunnen på honom en liten stund...♥

Nu är det bara en julfest kvar, skolans, där lillungen skall vara "hedre" i årets julpjäs;)

Mellan alla festligheter och kalas har jag hunnit susa ett varv till sjukhuset och stuva in knäopererade och kryckberoende gubben min i LillaBilen (en syn för gudar!) så nu har jag honom lyckligt placerad här hemma. Julen kan komma...

Men nu skall jag bara gå en sen kvällspromenad med hunden till postlådan med en liten julkortsbunt. Det har faktiskt snöat lite här idag, och jag älskar så när allt blir sådär dämpat av lite snö...Jag blir så glad av lite snö:)

Och än mer glad blev jag när jag såg att jag fått en utmärkelse häromdagen! Men den får jag återkomma till nästa gång. Och likaså skall jag i morgon ge mej ut på rundtur hos er, och riktigt njuta:).

Saknat er! M.