EN PAUS BLEV DET

Det var inte inplanerat på något sätt, pausen i de sociala medierna. 

Först tröttnade jag på instagram, för att det har aldrig känts speciellt som "jag"

över huvudtaget och främst har jag laddat upp bilder där på växter från min trädgård. 

Och det också mest för att jag skulle ha en "luntlapp" att återgå till om - nej, när  - jag

glömt vilka växter jag har i trädgården. Vid något skede började den bara också för mig

kännas urtråkig. Vem, om inte ens jag själv, orkar se på bilder av en massa växter? 

Och nu råkar det sig så att mitt liv just nu är ganska jämntjockt på 

ett bra sätt, men å andra sidan händer det väldigt lite sådant som är intressant att fota 

och detta med på instagram. 

Dessutom är jag fullständigt värdelös på att gå in och gilla än här än där. 

För det skall man visst göra om man skall själv få ett <3? 

Och egentligen bryr jag mig inte. 

Jag blir väldigt häpen då någon börjar följa mig. 

På Facebook känns det ändå mer "på riktigt" för där känner jag verkligen 

också mina fb-vänner i det verkliga livet. På något sätt har jag en koppling

till dem alla. Men också där har jag denna sommar varit mer frånvarande än tidigare. 

På twitter - förlåt X - har jag aldrig varit aktiv och det kanske har visat sig 

vara ett bra val. Många av mina bekanta verkar dra öronen åt sig

och inse att det nya X faktiskt uttalas..ex..

Som en ex-twittrare. 

Och bara det där med att byta namn? Vad skall det vara bra för?

I det här fallet blir det ju bara tassigt! Om man förr sade att man twittrade, 

eller att man re-tweetade.

Vad skall man säga nu? Att man Xade och reXade? 

*

Det har varit skönt med en paus, och jag känner att det enda jag egentligen 

saknat är stunderna att sätta sig ner i soffan när vardagen lagt sig och 

skriva ett inlägg till bloggen. Det blir ju mer text än i vare sig instagram eller

Facebook, men det blir samtidigt ett djupare engagemang från min sida. 

Och även om jag helt klart når färre människor som läser min text, så 

känns det ändå som ett mer värdefullt möte än något som lite

med våld matas åt en i ett flöde på sociala medier. 

Gillar ju själv mer att läsa om människors reflektioner över ett ämne

lite mer än bara ett snabbt inkast på IG eller FB. 

Det säger egentligen så lite - för att inte säga något alls. 

Och ibland tänker jag på att vissa inlägg inte är något annat än

en önskan om bekräftelse. 

Gilla mig. 

*

Kommer säkert inte att totalt sluta babbla på Facebook, eller ens på instagram, 

men det har varit skönt att märka att jag verkligen inte heller saknat det under

min paus. Eller paus å paus, jag har bara varit väldigt mycket mer

sparsam med att skriva och dela bilder där - 

precis som jag varit här på bloggen också. 

Men bloggen är ändå det jag känner allra mest som mitt forum. 

Det är okej att kalla mig gammeldags och stofil, men bloggar är

nog ändå det bästa sociala mediet. 

Man måste aktivt välja vem man läser. 

Man blir inte tvångsmatad av ett aldrig sinande flöde av bilder med

 oftast mer eller mindre mediokra texter. 

*

Puh, det blev nu ett lite märkligt inlägg. 

Klockan är mycket och jag skall egentligen stiga rätt tidigt upp i morgon. 

Har kvällen suttit och planerat in en roadtrip som skall förverkligas

bara jag lyckas ta ut resterande semesterdagar här i början av nästa månad. 

Det ser jag fram emot. 

Men nu - gonatt alla fina därute!