ETT STORT TACK TILL VÄDERGUDARNA...

…man kan ju inget annat än ödmjukt ta emot en påskledighet med sol och värme

och spegelblankt hav och god mat och ja hela paletten.

Mellan varven hann jag in till storstan på en 50-årsfest som

var precis så varmhjärtad och glad som mannen som firades själv är.

Skratten, och talen och musiken lämnade jag kvar i stan och styrde

tillbaka ut till stugans tysthet.

*

Det var mycket tranor i farten, men också sjöfågel - till och med några alldeles nya

bekantskaper i viken, och det var ju en härlig överraskning det!

Nu har jag åter landat i mitt soffhörn, helgens sol och havsvindar hettar på kinderna.

Säger bara igen - ett sådant väder! På sina ställen nästan 20 grader även

om det ute vid havet var helt okej med dubbla tröjor…

Till natten öppnade jag de dubbla fönstren ut mot havet och lät brisen

ta sig in. Dubbla täcken och man sover som en stock!

Bara det att jag har den dåliga ovanan att sova med ena armen utsträckt under 

huvudet då jag sover på sida. Vilket jag oftast gör.

Så även denna natt då temperaturen ändå kröp ner till nollstrecket.

I sömnen drog jag då armen in under täcket och….iiiiikkk!!! 

Den var så iskall att i min yrvakna förskräckelse så ville jag ta tag i armen och 

- slänga ut den!

Började sprutskratta när jag insåg att den där isiga saken liksom sitter fast i mig...

Innan jag somnade om djupt inkrypen bland mina täcken hörde

jag orrspel på håll, men var alldeles för sömnig (och frusen) för att stiga 

upp så okristligt tidigt…

Somnade om medan ejdrarna kuttrade på i viken, 

och även om jag kan förbanna vintern i detta norra hörn av världen,

så lika mycket älskar jag vårens skådespel i naturen.

Låter som världens mest uttjatade plattityder, men 

alla har vi vårt…inte sant!