STORMFÅGEL...

...hann precis landa på stugan innan regnmolnen började samla ihop sig och börja drippdroppsonaten över klipporna. Satt en stund ute på terassen, och bara lyssnade och drog lungorna fulla av den där alldeles speciella doft som det allra första sommarregnet åstadkommer. 

Drippdroppet därute och spraket från brasan härinne spelar spratt med mig.

Jag hade tänkt sitta och studera lite jobbtjafs som jag släpat med mig, men högen med mappar skickar ut signaler som jag inte känner mig mottaglig för just nu och ögonen vägrar vara riktigt öppna, och hjärnan har lagt in på ett sidospår.

Jag sitter så mycket hellre här med er en stund innan sängens dragningskraft blir för stark.

Känner att jag kommer att somna som en sövd oxe.

Sitter och tittar ut genom fönstret mot den aningen skymmande försommarkvällen. På terassen står sommarblommorna i regnet och inväntar plantering i morgon. 

Det fina prydnadsgräset som jag blev så förtjust i i det soliga växthuset ser mest ut som en dränkt katt där det står i sin låda och knappt skiljer sig från omgivningen. 

Kanske inte det bästa valet när allt kommer omkring?

På tal om det - bäst att gå och kolla om den regndrypande katten skulle vilja in så småningom? Den vill alltid gå en sväng runt reviret när vi landat här på stugan. Oberoende av väder.

Men nu borde hon nog vara tillbaka redan. I synnerhet med tanke på att det regnar...hon brukar vara rätt snabb med rågången då.

*paus*

Mycket riktigt, hon kom in som en oljad fjärt när jag öppnade dörren.

Nu är alla inräknade.

Och jag kan släpa mig till fjäderholmarna för att vakna utvilad och alert i morgon bitti.

Då skall det pluggas och planteras, skuras och sys, planeras och funderas, grävas och grubblas.

Men det i morgon.

Sov gott nu alla söta!

zzz.zzz.zzz.zzz.zzz.zzz.zzz