...efter ett underbart veckoslut och få smälla i sig en, två, tre
kokosbollar är en riktigt prima avslutning.
Glad och lycklig på ett sådant där skönt sätt, när man bara haft det så bra!
Lördagskvällen gick i Brasilianskt tema bland dem jag inte träffat på jäääättttttelääänge.
Kramar, och underbara återseenden och minnen och lite nostalgi och brassmat och rött vin så man blir riktigt rosig och varm om kinderna och skratt och samtal över
vinglasets kant och mera minnen och ännu mera skratt.
Få känna sig välkommen och hemma.
Musiken som spelade på tok för högt och ljuslyktan som någon vann åt mig.
Efterrätten som smakade kall mannagrynsgröt, men som inte störde för det
fanns så mycket annat som värmde.
Och så att få vakna till nybryggd kaffedoft - en liten lycka i sig!
*
Och så hann jag med att träffa min äldre grabb som kastat sig in i film och media-studier, och fick en smakbit av deras första filmalster - och - de är bara så otroligt duktiga!
Om man efter bara några veckor redan presterar så här...hur bra är man inte efter fyra år?
Och så, som sagt, att till slut få landa i sin egna soffa och bara gotta sig i allt gott -
och ta en kokosboll till.
Om inte annat så för att det är måndag i morgon....
...och fast jag egentligen inte har så mycket emot måndagar, så är det bra att ha något att skylla på.
För den där sista kokosbollens skull.
