BLOTT BLÅTT...

...var havet och himmelen förra veckan i skärgården, blott blå är flyttlådorna som sträcker sig nästan lika vida kring som havet. 

Hihii...eller så känns det bara så...

Blå är också mina armar vid det här skedet. Jag har inte ännu lärt mig att ta tillräckligt långa lovar runt de blå flyttlådeberg som tornat upp sig i det ena efter det andra rummet. Jag har slutat räkna hur många gånger jag "kört fast" i lådorna när jag pilar omkring som en förvirrad iller mellan lådbergen. 

Jag är kanske förvirrad på annat sätt också, men jag tycker om att flytta. Nu har jag ju inte haft besittningsrätten till lägenheten så himla länge, men hunden och jag hann sitta på terasstrappan en stund och kolla in läget. Nosen gick som besatt på hunden, medan jag mer satsade på de visuella intrycken.

Jag tycker om den där känslan om att ha en tom "tavla" som väntar på att bli något jag skapar. Jag sitter där nu med paletten i en handen, och penseln i den andra. Inget är gjort. Än. Men visionen har satt sig i mitt inre. Jag har två tavlor att skapa - måla. Den inomhus, och den utomhus. 

Här skall jag nu slå ner mina bopålar, här får jag gå omkring med trollspöet och förvandla det till något som tilltalar mig. Till ett hem.

Nu tvivlar jag på att mitt trollspö fungerar helt som i sagorna - jag misstänker att jag snällt får greppa pensel, roller, spackel, såg och hammare om det skall bli nåt av mina planer. 

Men jag kan ju alltid pröva...?

Men innan det, innan vi är så långt skall jag roa mig med att kasta ner en och annan grej i de blå lådorna som ettrigt tar plats och påminner mig om att drömma kan jag göra en annan dag. De skrapar mina armar när jag kommer dem för nära, då jag genar där jag brukar gå, som om de ville påminna mig om att de vill iväg.

Jag blänger på dem och väser:

- Jaaa! Skall bara se till att golvet är förnyat innan ni landar där västerut tillsammans med alla möbler och förväntar er att bli förlösta av tyngden av de ting som är mitt hem. Ni får snällt stanna här ännu en stund!

Det ekar mellan de blå bergen. Gardinerna ligger tvättade och strykta i låda nr....12. Eller var det 32? 

Åh, på tal om det, ivrig som jag är hade jag packat ner alla saxar, men var det i låda 4, 17 eller 42? Ja, så en svettig stund trodde jag att jag skulle bli tvungen att bita, tugga,  sönder bubbelplasten när speglarna skulle packas in.

Just innan jag skulle hugga tänderna i bubblet kom jag på att lillungens skolsax ännu inte åkt in i de stora blå. Tur var väl det...;)

Snart, snart skall jag bjuda på lite innan bilder. Lägenheten är som sagt väldigt prydlig - och det finns de som inte riktigt förstår varför jag vill sälja en snofsig badrumsinredning på nätet - och släpa in nåt skabbigt skåp i stället...

Ja, det är väl bara det att detta är min nya tavla. 

I den tavlan skall jag bo. 

Simpelt!

PoK

M

SOL OCH SALTA STÄNK...

...semester.

Efter detta blir det flyttlådor och renoverings-funderingar. 

Men det blir sen. 

Det här är nu :)

Må bäst!

Kram

M

SEMESTERSLÖ...

...bland de bästa - om inte den bästa kvällen på året är den då semestern börjar. Man äter lite gott, tar sig ett svalkande glas vin och man vet att precis heeela semestern ligger där och väntar på en...

Utan att försköna det alltför mycket så kan jag inte säga att jag ser för mig alla dessa lata sommardagar, för i år kommer det inte att bli så för mig. Packa ner och packa upp, måla, fixa, dona är vad jag har att se fram emot. Och i motsats till den stora majoriteten, så ser jag faktiskt fram emot att det skulle bli lite svalare. Hela jag går nämligen på någon underlig form av sparlåga då temperaturerna närmar sig trettio i skuggan, men vid tjugo är jag faktiskt riktigt effektiv.

Och effektiv får jag lov att vara...

På onsdagen hade jag första visningen på huset, och på torsdagen var det sålt, så om jag en sekund levat i villfarelsen att jag kunde röja undan allt det jag inte skall ha med mig i lugn och ro, så togs den illusionen från mig, heheh. Men nejdå, jag klagar verkligen inte.

Inte nog med att jag slapp sitta med två hem att ta hand om så fick det lilla huset i den stora trädgården en härlig familj som tar över!

Det lilla huset kommer också i fortsättningen att känna små fötter mot sina golvtiljor, liv och rörelse, trädgården kommer att ha ivriga invånare, ungar som springer runt på gräsmattorna och klättrar i träden.

Härligt!!! Så skall det vara! Här skall det vara liv och lust!

Och inte nog med det, familjen som skall ta över det lilla huset efter mig, är lillungens kompis med familj, så lillungen min sprack upp i ett stort leende när han kom på att han säkert kan komma på besök till sitt forna hem. Grabbarna har ivrigt talat i telefon, lillungen min delgett alla hemligställen som finns.

Så glad!

Undrar om en semester kan börja bättre? 

Och att ha ett litet renoverings- och inredningsprojekt som väntar på en inredningsfjolla som mig är knappast heller fel? 

Och nu i kvällningen blir det promenad med hunden som tåligt legat med huvudet på mina slitna crocs.

Ta ni också en promenad i sommarkvällen, njut av svalkan, av ljuset, av lugnet. Fyll lungorna med sommarluft och själen av fågelkvitter!

När ni kommer hem, häll upp ett glas svalt vitt och stanna i stunden!

Det tänker jag göra!

M

HETT...

...luften är tjock av värmepartiklar redan från morgonen. Utan större ansträngning lyckas man framodla några svettpärlor, som sällan, eller aldrig, hinner utvecklas så stora att de skulle börja rinna nerför kinden. De avdunstar innan det. Kläderna klibbar. Eller rättare sagt, det där enda klädesplagget som man av anständiga skäl måste skyla sin kropp med klibbar.

Men jag vill inte klaga. Egentligen är jag fortfarande, efter att bott hela mitt liv på dessa breddgrader, barnsligt förtjust och glad i detta klimat. Men ja, det kanske hör till någonslags rättighet för oss som bor här att muttra över vädret?

Än är det för kallt (och det är det, någon månad varje vinter sådär). Än är våren sen,kall, regnig, än är den varm och solig, och det är inte heller så bra, för då blir det sommar för snabbt, känns det som. Hösten har också sina bekymmer…

Sommaren är sällan riktigt lämplig. Det är för hett när man borde jobba med något, och för kallt när man är ledig och bara vill dåsa i solen.

Nätterna är nästan svala. Fast då kommer myggorna. I svärmar. Stora, jävla bestar!

Jag gömmer mig under myggnätet som jag riggat ovanför sängen. Fönstren står på vidgavel och släpper in nattsvalkan – och myggorna. Det dröjer inte länge innan sonen kommer smygande och kryper in under myggnätet. Det blir varmt. Ännu varmare blir det de nätter ibland då där i sängen sover en annan person till innan invandringen under myggnätet börjar. Då blir det riktigt varmt!

På småtimmarna kommer katten. Hon har utvecklat en strategi hur hon tar sig förbi de hermetiskt slutna mygg-gardinerna. Hon har däremot inte lärt sig stänga gardinerna efter sig…

Hunden min, som kanske inte störs så mycket av myggen tack vare sin sträva päls, börjar däremot känna sig utestängd ur sänggemenskapen. Tålmodigt väntar hon ut mig. När jag somnat, vilket inte brukar dröja många sekunder, skuttar hon upp. Kryper inte under myggnätet utan lägger sig på det. Att hon inte kryper in under myggnätet beror antingen på att hon faktiskt inte bryr sig om myggen, eller så har hon bara inte kommit på hur man gör...?

När jag sedan vaknar ligger jag intrasslad i ett svammelsvurium av hund, myggnät, katt, unge, (ibland en karl) och ett svettigt lakan. Och det är hett. Och jag är myggbiten.

En kall januarinatt skulle jag välkomna dem alla under mitt täcke, men nu…?

Men i hettans dygn finns faktiskt ett par timmar då det går att vara lite effektiv! Mellan elva och ett på natten! Det är då jag går ut med hunden, målar, tvättar fönster, packar, stryker(!) det som absolut måste…Det är då alla måsten sköts, innan jag stupar i sängen och börjar invänta invandringen…;)

Ta som ett exempel idag, när termometerns blå dallrar kring +32 - i skuggan, då finns det verkligen väldans få måsten som man måste göra just nu...

...då går det bra att sitta i skuggan och babbla strunt på bloggen :)

kram

M



SÅ JAG LÄNGTAR...

...efter lata sommardagar! Lata - lediga - sommardagar.  

Kan bara hålla med lillungen som suckade igår; börjar inte din semester NÅNGÅNG DÅ???

Samma tanke har smugit sig in hos mig också...nog är det förfärligt vad det dröjer...;)

Det blir lite trögare för varje morgon att släpa in sig efter morgonkaffet i trädgården och bläddra fram något passande i klädväg som skulle passa på jobbet.

Jag vill långfrukostar, jag vill lata dagar på klipporna, jag vill njuta tumistid, lillungen och jag, jag vill kvällssim, jag vill solnedgångar, skogspromenader, bastubad, tystnad, men också prat, skratt, fniss. 

Eftersom det knappast undgått nån (som läst något av de senaste 23 inläggen - hahahha) att jag skall roa mig med att förflytta mitt skrot från en plats till en annan under en del av min semester, kommer jag att njuta än mer av de lata dagar jag tänker unna mig!

Och jag längtar så!

Längtan blev knappast svagare av att jag ramlade över några bilder från förra sommaren, när jag rensade bland fotona i datorn...

En vecka ännu...

Så den lär ju börja NÅNGÅNG...semestern!

PoK

M