SEMESTERSLÖ...

...bland de bästa - om inte den bästa kvällen på året är den då semestern börjar. Man äter lite gott, tar sig ett svalkande glas vin och man vet att precis heeela semestern ligger där och väntar på en...

Utan att försköna det alltför mycket så kan jag inte säga att jag ser för mig alla dessa lata sommardagar, för i år kommer det inte att bli så för mig. Packa ner och packa upp, måla, fixa, dona är vad jag har att se fram emot. Och i motsats till den stora majoriteten, så ser jag faktiskt fram emot att det skulle bli lite svalare. Hela jag går nämligen på någon underlig form av sparlåga då temperaturerna närmar sig trettio i skuggan, men vid tjugo är jag faktiskt riktigt effektiv.

Och effektiv får jag lov att vara...

På onsdagen hade jag första visningen på huset, och på torsdagen var det sålt, så om jag en sekund levat i villfarelsen att jag kunde röja undan allt det jag inte skall ha med mig i lugn och ro, så togs den illusionen från mig, heheh. Men nejdå, jag klagar verkligen inte.

Inte nog med att jag slapp sitta med två hem att ta hand om så fick det lilla huset i den stora trädgården en härlig familj som tar över!

Det lilla huset kommer också i fortsättningen att känna små fötter mot sina golvtiljor, liv och rörelse, trädgården kommer att ha ivriga invånare, ungar som springer runt på gräsmattorna och klättrar i träden.

Härligt!!! Så skall det vara! Här skall det vara liv och lust!

Och inte nog med det, familjen som skall ta över det lilla huset efter mig, är lillungens kompis med familj, så lillungen min sprack upp i ett stort leende när han kom på att han säkert kan komma på besök till sitt forna hem. Grabbarna har ivrigt talat i telefon, lillungen min delgett alla hemligställen som finns.

Så glad!

Undrar om en semester kan börja bättre? 

Och att ha ett litet renoverings- och inredningsprojekt som väntar på en inredningsfjolla som mig är knappast heller fel? 

Och nu i kvällningen blir det promenad med hunden som tåligt legat med huvudet på mina slitna crocs.

Ta ni också en promenad i sommarkvällen, njut av svalkan, av ljuset, av lugnet. Fyll lungorna med sommarluft och själen av fågelkvitter!

När ni kommer hem, häll upp ett glas svalt vitt och stanna i stunden!

Det tänker jag göra!

M

HETT...

...luften är tjock av värmepartiklar redan från morgonen. Utan större ansträngning lyckas man framodla några svettpärlor, som sällan, eller aldrig, hinner utvecklas så stora att de skulle börja rinna nerför kinden. De avdunstar innan det. Kläderna klibbar. Eller rättare sagt, det där enda klädesplagget som man av anständiga skäl måste skyla sin kropp med klibbar.

Men jag vill inte klaga. Egentligen är jag fortfarande, efter att bott hela mitt liv på dessa breddgrader, barnsligt förtjust och glad i detta klimat. Men ja, det kanske hör till någonslags rättighet för oss som bor här att muttra över vädret?

Än är det för kallt (och det är det, någon månad varje vinter sådär). Än är våren sen,kall, regnig, än är den varm och solig, och det är inte heller så bra, för då blir det sommar för snabbt, känns det som. Hösten har också sina bekymmer…

Sommaren är sällan riktigt lämplig. Det är för hett när man borde jobba med något, och för kallt när man är ledig och bara vill dåsa i solen.

Nätterna är nästan svala. Fast då kommer myggorna. I svärmar. Stora, jävla bestar!

Jag gömmer mig under myggnätet som jag riggat ovanför sängen. Fönstren står på vidgavel och släpper in nattsvalkan – och myggorna. Det dröjer inte länge innan sonen kommer smygande och kryper in under myggnätet. Det blir varmt. Ännu varmare blir det de nätter ibland då där i sängen sover en annan person till innan invandringen under myggnätet börjar. Då blir det riktigt varmt!

På småtimmarna kommer katten. Hon har utvecklat en strategi hur hon tar sig förbi de hermetiskt slutna mygg-gardinerna. Hon har däremot inte lärt sig stänga gardinerna efter sig…

Hunden min, som kanske inte störs så mycket av myggen tack vare sin sträva päls, börjar däremot känna sig utestängd ur sänggemenskapen. Tålmodigt väntar hon ut mig. När jag somnat, vilket inte brukar dröja många sekunder, skuttar hon upp. Kryper inte under myggnätet utan lägger sig på det. Att hon inte kryper in under myggnätet beror antingen på att hon faktiskt inte bryr sig om myggen, eller så har hon bara inte kommit på hur man gör...?

När jag sedan vaknar ligger jag intrasslad i ett svammelsvurium av hund, myggnät, katt, unge, (ibland en karl) och ett svettigt lakan. Och det är hett. Och jag är myggbiten.

En kall januarinatt skulle jag välkomna dem alla under mitt täcke, men nu…?

Men i hettans dygn finns faktiskt ett par timmar då det går att vara lite effektiv! Mellan elva och ett på natten! Det är då jag går ut med hunden, målar, tvättar fönster, packar, stryker(!) det som absolut måste…Det är då alla måsten sköts, innan jag stupar i sängen och börjar invänta invandringen…;)

Ta som ett exempel idag, när termometerns blå dallrar kring +32 - i skuggan, då finns det verkligen väldans få måsten som man måste göra just nu...

...då går det bra att sitta i skuggan och babbla strunt på bloggen :)

kram

M



SÅ JAG LÄNGTAR...

...efter lata sommardagar! Lata - lediga - sommardagar.  

Kan bara hålla med lillungen som suckade igår; börjar inte din semester NÅNGÅNG DÅ???

Samma tanke har smugit sig in hos mig också...nog är det förfärligt vad det dröjer...;)

Det blir lite trögare för varje morgon att släpa in sig efter morgonkaffet i trädgården och bläddra fram något passande i klädväg som skulle passa på jobbet.

Jag vill långfrukostar, jag vill lata dagar på klipporna, jag vill njuta tumistid, lillungen och jag, jag vill kvällssim, jag vill solnedgångar, skogspromenader, bastubad, tystnad, men också prat, skratt, fniss. 

Eftersom det knappast undgått nån (som läst något av de senaste 23 inläggen - hahahha) att jag skall roa mig med att förflytta mitt skrot från en plats till en annan under en del av min semester, kommer jag att njuta än mer av de lata dagar jag tänker unna mig!

Och jag längtar så!

Längtan blev knappast svagare av att jag ramlade över några bilder från förra sommaren, när jag rensade bland fotona i datorn...

En vecka ännu...

Så den lär ju börja NÅNGÅNG...semestern!

PoK

M

VID ETT ÖPPET FÖNSTER...

...jag vet en sak som jag kommer att sakna från det gamla lilla huset.

Fönster som öppnar sig på vid gavel. Fönster som släpper in sommaren, sommarens ljud och dofter.

Jag älskar att sitta här vid ett vidöppet köksfönster i skymningen, så mycket det nu blir skymning i midsommartid och tänka, skriva, fundera. Bara vara.

Idag har jag klippt gräsmattorna, det tog sina modiga timmar...DET kommer jag inte att sakna.

Det är bara tråkigt. Jodå, jag kan njuta av det nyklippta gräsets doft, men det är också allt. Jag ÄR aldrig i största delen av min trädgård. Det är bara nåt jag sköter.

Sköter om.

Ansar.

Men inte är i.

Ytterst sällan, nästan aldrig. Bara då jag ansar. Rensar. Klipper.

Jag vet inte om jag kommer att sakna den stora trädgården.

Jag vet intet om något annat. Har aldrig varit med liten trädgård.

I min nuvarande stooora trädgård finns mycket sådant som jag valt bara av praktiska orsaker.

Lättskött, billigt, praktiskt.

När nästan 4000 m2 trädgård byts ut mot 150 m2 (på ett ungenfär, tror jag) kan jag bara välja de verkliga godbitar jag vill. Och efter tjugofem år av stora trädgårdar, finns det inte så himla mycket som jag anser vara verkliga godbitar. De har gallrats fram under årens lopp.

Och de kommer att rymmas på de kvadratmetrar jag har att tillgå.

Tror jag.

Om inte, så finns en stilla plan om att anlägga en "skäriträdgård" på stugan slagit rot.

Hittills har stugans omgivning fått vara rena rama naturen.

Nu vill jag gärna anta utmaningen om att göra en trädgård i naturen - utan att det blir en trädgård.

Ni förstår vad jag menar? Här gäller det att gå försiktigt fram.

Sparspakat och med respekt.

Utmanande.

När jag kommer så långt att planeringen av den trädgården blir aktuellt.

Då har jag inte ett öppet fönster att sitta vid. Men jag kommer att ha en altandörr att öppna invid köksbordet. Och skulle det dröja, innan jag börjar planera, så har jag en arbetsplats vid en öppen spis - har jag tänkt mig...

För det är ju så, att stänger man ett fönster, så öppnar man en dörr...

Så är det :)

kram
M

KAJSA FLYTTADE...

...flög i väg till de sina.

Kajor flyttar väldans enkelt! Dessutom lämnar de flyttstädningen ogjord.

Vi kvarboende införskaffade en och annan flyttlåda från IKEA.

In i deras hungriga magar har nu allt möjligt sådant som jag kan leva utan någon vecka försvunnit. De proppmätta lådorna står prydligt uppradade i sonens tomma rum...och i vardagsrummet...och i sovrummet...och på verandan, och baske mig har jag inte ett par i tvättstugan också?

Ute på gräsmattan står en skrämmande mängd sopsäckar på väg till soptippen vars innehåll jag inte längre har en aning om. Och DET är skämmande!

Både mängden sopsäckar och det faktum att jag inte kommer ihåg vad jag slängt.

Jag tycker det är lite olustigt att det funnits så mycket onödigt - som jag glömt på några dygn att jag hade!

Gör ett heligt löfte här och nu.

I framtiden skall jag föra saker till loppis på direkten, inte samla det i diverse skrymslen och vrår

(enkelt beslut, isynnerhet som jag inte kommer att ha så mycket skrymslen och vrår i framtiden, muahahahah...)

Hoppas att jag ens smittat ner lillungen en aning med mitt sorterande, så vi inte kommer att ha 80 % av alla flyttlådor fyllda med leksaker-som-man-bara-inte-vuxit-ifrån-fast-man-senast-lekte-med-den-våren-2003...;)

I detta sorterande, som småtömmer hjärnan på energi, kommer en liten midsommarhelg synnerligen lämpligt!

Vi suger på den karamellen (eller nypotatisen) ett par dagar.

Sen fortsätter sorterandet.

M.