...ni vet den där känslan när man långsamt sluter ögonen och drömmer sig bort?
Det finns många ställen, många tillfällen, man kan drömma sig till...
...men när jag hugger tänderna i brödet och mina smaklökar fylls av tomatsmak, sluts mina ögon och jag drömmer mig bort till sommar och solvärme...
...när jag sedan öppnar mina ögon, är det bara SNÖ så långt ögat når!!!
Det kräver verkligen en hel del fantasi för att ta sig till känslan av solvarma tomater och gräs under tårna...
Någonstans under detta täcke väntar mitt trädgårdsland på en ny vår...en ny sommar!
Ogräs.....kommer ni ihåg att det ens FINNS nåt sånt????
Alla trädgårdens växter har dragit på sig en skön snöpäls att värma sig i. Men djupt under min egna fuskpäls finns ett hjärta som litelite börjar slå för våren och sommaren som är på kommande:) Även om det onekligen är en bit dit, så hjälps det inte att det börjar rycka i en trädgårdssjäl...
Man går ut en sväng i trädgården för att kolla att allt är ok under snömassorna...och så stannar man lite upp och drar lite smeksamt handen över en övergiven kruka. Drar fingrarna över syrenbuskens grenar, känner knopparna som finns där, och bara väntar...väntar...väntar.
Längtar....längtar...längtar...
Fast samtidigt gör jag som ungarna, njuter av nuet, av stunden, av snön!
Allt detta vita, vackra är borta snart och även om mina tankar redan snurrar i tiden framför oss så är det idag som är här...och innan den förvinner skall jag försöka passa på att ta för mig - av vad som erbjuds - just idag.
Om framtiden vet man inget - bara att det blir en ny vår - och att drömmar är tillåtna!
Ha en underbar vinterweekend alla rara därute.
Ses i pulkabacken i morgon?
Kram
M.