SÖNDAGSPROMENAD

Det kanske roligaste med att flytta till en ny plats, en ny ort, är att få börja upptäcka omgivningen. Nu är ju huvudstadsregionen, med sina städer Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla, ändå hyfsat välkänt då man ändå är född och uppvuxen i knutarna. Mycket är känt men inte bekant. Eller hur skall jag nu uttrycka mig? 

Man vet, men känner inte djupare till. Lite så. 

Hur som helst så var planen att jag idag skulle ta en promenad i skog och mark, men eftersom jag för ett tag sedan lyckades tappa en relativt tung sak på min stortå, vars nagel nu är lite så där "stanna eller inte stanna" på tån så är jag inte jättesugen på några längre promenader alls. Tånagels vara eller inte vara styr mig rätt kraftigt nu. Alltså tog jag kameran och åkte till Glims gårdsmuseum, som ligger rätt nära mitt nya hem. 

Det fina med Glims är att det är ett gårdsmuseum som är identiskt med hur det såg ut för dryga hundra år sedan. Det vill säga husen står på samma platser som det alltid stått. Många liknande hembygdsmuseumshelheter kan ju vara ett hopplock och nyuppsatta gamla hus på nya platser. Men det här är alltså identiskt.

Glims är ingalunda en totalt ny bekantskap för mig. Under mina år som aktiv amatörskådis så hörde det till att besöka alla sommar- och övriga amatörteatrar man bara hann till och på Glims har det spelats amatörsommarteater så länge jag kan minnas. Ofta med tyngdpunkt på pjäser riktade till en barnpublik, vilket de senaste åren inte helt känts aktuellt. Det är något decennium sedan min aktiva "skådiskarriär" och min yngsta fyllde ju häromveckan 23 år...så ja, helt nyligen har jag inte besökt Glims. 

Och faktum är, om jag skall vara ärlig, att jag då besökt området med prioritet på teatern. Inte så mycket alls fokus på den historiska biten av området. 

Men det är en helt enastående fin helhet av historia som absolut är värt ett besök. Kom samtidigt på att jag faktiskt har ett par vägar ännu "odokumenterade" i min andra blogg om Kungsvägen mellan Åbo och Viborg som blev lite avklippt i och med det här med coronapandemin. 

Mer om själva Glims gård skall jag ta och skriva in i den bloggen. 

Som alla vet så har en hel del blivit lite på hyllan pga det eländiga virus som vi inte verkar riktigt bli av med. Och i det stora hela känner jag att det nu inte har så mycket påverkat mig. Eller så trodde jag. Men när jag idag faktiskt bokade en enkel liten resa åt mig så upplevde jag en sådan "eufori" över en så enkel sak så det blev nästan lite patetiskt. I en annan värld hade jag knappt noterat detta på annat sätt än en anteckning i min kalender. Men nu. Jag har köpt en biljett. Bara till lyst! Bara det - liksom!