I RÖNNBÄRENS TID...

…för 16 åren sedan hade hösten varit kallare, regnigare och mindre

solig. Vill jag minnas.

Jag hade tagit fram mina handskar för länge sedan.

Jag hade gått längs regnvåta, mörka gator.

Jag minns det så bra.

Den hösten var jag gravid. 

Vi hade precis flyttat och jag hade antagligen fullt upp med att 

fixa och dona och greja och fixa så kanske jag bara

missade de soliga dagarna.

Jag minns faktiskt bara de regnvåta gatorna när jag ständigt

var på väg någonstans för att fixa något.

Om det var mycket rönnbär det året? Det har jag ingen aning om.

Synd nog minns jag inte, för vintern som kom var lindrigt sagt snörik.

Man säger ju att rönnen inte bär två bördor samma år:

mycket bär och mycket snö.

Men så säger man ju också att mycket rönnbär betyder mycket snö.

Så ta nu reda på det sedan. Om jag skulle minnas så skulle vi kanske veta?

Ja…eller?

Men något minns jag, kommer alltid att minnas.

När vi på morgonnatten till den 16 oktober åkte iväg till BB

var natten mörk, så där som den skall vara i oktober.

Men så lyste natthimlen upp av blixtar på blixtar, och 

det var nästan lite magiskt.

Jag hade fått av min mamma ett smycke som hon köpt mig 

på en resa till Island. Det var Tors hammare. Det hade jag på 

mig den där natten då min yngsta son kom till världen.

Och så heter han också Tor i andra namn.

How come…?

Satt igår kväll och snarvlade med nästan-16-åringen.

Berättade lite historier från då han var liten, och så kom vi in på det här om åskvädret

(som han hört tusen gånger - kanske ni också hört det förr…;))

- Vet du mamma, jag kommer antagligen ännu när jag är 75 år 

(från en 16-årings position är det tydligen jättejättegammalt…) att sitta

och kolla om det blir åska på natten! 

Så där kan det bli.

Naturfenomen kan sätta spår som kommer att sitta i länge, i årtionden.

Men om det fanns mycket rönnbär, då i rönnbärens tid anno 1998, har jag föga aning om.

Så kan det gå.