Hej alla raringar! Vet ni, det är så vackert ute att det tar andan ur en! Den lättaste pudersnö har dalat ner hela dagen och lagt sig på minsta lilla tunna gren. Det finns inget julpynt i världen som slår det som naturen kan åstadkomma - om den är på det humöret vill säga:)
När det vräker ner såhär, och när kylan knäpper i knutarna finns det inget bättre än att få krypa upp i stolen brevid brasan. Isynnerhet som nu efter att jag skottat fram gångar som gömts under pudersnötäcket. Men innan jag gav mig ut med skyffel och borste i högsta hugg...
...bakade jag året jultårta:
Den till småfåglarna:)
God jul alla små bevingade vänner därute i kylan!
I dag har lillungen och jag pyntat det sista. Julgranen är inburen och pynt av diverse slag har funnit sin plats lite här och där....Lillungen morrade lite över att det bara finns silverpynt till julgranen. (Vilket nu inte heeelt stämmer!)
- Vi kan ju skaffa en silvergran nästa år, så är den också silver! mumlade han
- Hahahaa! Påminn mig om det nästa år!
Och visst, julpynten har nog blivit mer sparsmakade med åren, och medan vi dök ner i pyntlådorna med energisk julfrenesi, lillungen och jag, kommenterade han att han nog blivit påverkad av mig lite grann - han gillar nog ändå mest vår stil.
-Ha! Påverkad? Lite grann? Det är högt utvecklad hjärntvätt!!! :)
Även om det inte blivit så mycket pyssel i år för min del, så måste jag bara få fixa till tändsticksaskarna som ju ändå hela tiden dräller framme än här och än där.
Små skyddsänglar som påminner om att man nog skall vara lite extra försiktig med alla levande ljus.
När jag idag tände det fjärde adventsljuset funderade jag på vart alla dessa fyra adventsveckor egentligen tagit vägen? Det är inte alls som när man var barn, december var nog årets längsta månad då...men nu känns den som den kortaste. Är det bara jag som upplever det så?
Ändå har jag år för år dragit ner på alla julmåsten. Och det har onekligen varit skönt - även för en julmänniska som jag. För mycket är ändå för mycket hur mycket man än gillar allt som har med julen att göra. Det har tagit mig några år att förstå att jag inte behöver göra allt alla år...
Men glögg, det blir det varje år - och flere gånger!
Och nu, söta vänner skall jag ge mig ut i rymden och läsa allt jag missat hos er under mina veckor av ofrivillig bloggpaus! Skall ladda upp med glögg, pepparkakor och pepparrotsost (jättegott, tro eller inte) och bara njuta!
Och ute faller snön...
kram M
3 kommentarer:
Hej M!
Long time no see...kan man säga =)
Hjärntvätt!!! så du har lyckats, det har inte jag..morr..och du, din skylt ligger och ropar på mig i mitt arbetsrum,måla mig, måla mig, har inte glömt den, eller jag glömde den ett tag när det var så mycket här och har nu kommit ihåg den, det är väl närmare sanningen...nej nu låter det som om jag har druckit mycket och stark glögg vilket jag tyvärr inte har gjort bara ett enda liten ynka kopp utan alkohol fast det var riktigt gott! Dina fåglar lider ingen nöd ser jag och det gör inte våra heller. Titta in på min sambos blogg så ser du våra småfåglar, så fina=)
www.mabild.blogspot.com
Kram Annica.
Hurra! Du har kommit tillbaka! :)
Att december har blivit årets kortaste månad är ju helt sant. Ju äldre man blir desto kortare blir månaden - och desto mer tar månaden tid och pengar... :D
(Fotona är såååååå fina. Är helt svartsjuk. En vacker dag ska jag lära mig fotografera - men inte idag. :D)
Hallå där!
(och tack för titt-in hos mig)
Visst är det väl skönt nu när man har blivit så här pass gammal och klok (nåja) ;) och förstått att man inte måste göra alla måsten.
Uppskattar december sååå mycket mer nu på grund av det.
Här hemma har äldste sonen anlänt idag från Skåne för en veckas julledighet här hos oss, så nu blir det inte så mycket tid framför datorn ett tag.
Varma hälsningar och JUlkramar!
Skicka en kommentar