SAKNADE...


Några dagar ute i skärgården och saknaden av fåglar är påtaglig.
Det är tyst i viken, det är tyst i skogen, det är som om alla försvunnit?

En del fåglar ligger säkert och ruvar, men ändå.
Kan den iskalla våren gjort sitt? 

*

Om det är den iskalla våren, eller något annat så har jag känt mig 
både frusen och hängig ett par dagar. 
Krypit in mellan täcken och filtar mitt på dagen och slö-glott på film.
Det händer inte speciellt ofta. Vare sig att jag bäddar ner mig
i sängen mitt på eftermiddagen eller att jag glor på film.
Men jag kunde vänja mig.....*fniss*

Utöver det har jag slöläst på bloggar om minimalism.
Jap, ni läste rätt.
Hon som älskat ting tänker om här.

Jag börjar mer och mer känna att det skulle vara skönt att göra sig av
med en massa onödigt dravel som man samlat på sig under åren.
Läser glupskt! Intressanta tankar! 
Tänk om?!



När jag slutade mitt förra jobb, så var det många som tänkte och trodde att
jag skulle starta upp något med inredning, kanske blommor, något sådant.
Men jag ville plötsligt inte. Kände att jag inte längre är den personen som
skall försöka få människor att konsumera mer. 
Jag är glad att jag lyssnade på mitt inre där.
Det hade slutat i fiasko. 

*

Blir avbryten i mitt funderande av att Smilla, den glada labbisen 
från stugan intill kommer förbi en sväng.
I och för sig var det nog min hund som smet dit först och 
som nu i sin tur lurade med sig Smilla hit.
Det är skönt att de går ihop så bra! 

Men i vattnet går de inte ihop. Min vägrar så mycket som doppa
sin klo. Hon skyr vatten som om hon trodde självaste pesten
hade sin boning där, medan Smilla tar fyra steg på land innan följande dopp.
Min doppade sig senast...aldrig någonsin. 
Inte frivilligt. 



Går ut en kort sväng innan skymningen kryper in över klipporna.
Svalorna har sin vana trogen ändå bosatt sig under bryggan. 
Skönt att någon är hemma av vikens invånare.

Tänder brasa och fortsätter läsa om minimalism.
Jag kan inte riktigt släppa det.
Känner stark lust att rensa bort, städa ut och sopa rent.
Jag blir aldrig en renodlad minimalist, det vet jag.
Men att göra sig av med onödigt kräsä - det vet jag gör gott.
Och att inte ta in onödigt heller - kanske ännu skönare.

Ja, ja...vi får se.

Inga kommentarer: